Många läkemedel i sig är inget hinder för att ge blod, men sjukdomen eller besvären som gör att du använder medicinen kan innebära att du inte får ge blod. Din blodcentral måste därför göra en individuell bedömning om det är lämpligt att du ger blod. Ofta kan du ge blod efter att du slutat med medicinen. Tiden du måste vänta varierar från 1 dygn upp till flera år.
Från 1 maj 2021: Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader, efter den sista sexuella kontakten, innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod.
Om du är kvinna måste ditt blodvärde (Hb) vara minst 125 g/L. För män gäller 135 g/L. Ditt blodvärde kontrolleras vid varje blodgivning.
Genom att ge blod bidrar du till att rädda liv. Blod behövs till exempel vid cancerbehandlingar, förlossningar, operationer och olyckor. Blod kan inte tillverkas på konstgjord väg, utan bara ges, från människa till människa.
Det kostar inget att ge blod.
Det finns olika lokala rutiner, kontakta din blodcentral för att ta reda på hur länge du kan fortsätta med blodgivning.
En del tycker att det känns som att ta ett blodprov. Nålen sätts in i armvecket, ett ställe som är mindre känsligt än till exempel en fingertopp. Många blodgivare känner inget obehag alls. Om du provar, men upplever att du inte klarar det, kan du när som helst avbryta ditt besök utan att förklara varför.
Blodgivning ska vara ditt eget beslut och därför måste du vänta tills du är myndig.
Det är frivilligt att ge blod. Det finns inga krav på hur ofta du ska ge och du kan när som helst sluta att ge blod utan att behöva uppge skäl. Män kan ge blod högst 4 gånger per år. Kvinnor kan ge blod 3-4 gånger per år. Detta bestäms av den lokala blodverksamheten beroende på hur mycket järn som finns lagrat i kroppen.
Det är vanligt att blodgivaren får en gåva eller ett presentkort som tack. Detta kan dock variera lokalt. Kontakta närmaste blodcentral för att få reda på vilka rutiner som finns där.
Det vi vet är att gruppen blodgivare från början är generellt friska individer och att många upplever det som positivt att hjälpa andra människor. Ingen forskning talar för att det generellt skulle vara varken bra eller dåligt för hälsan att ge blod.
Grundkraven för att bli blodgivare är att du har fyllt 18 år, väger minst 50 kg, är frisk, har giltig ID-handling och svenskt personnummer samt talar och förstår svenska*. Det finns mycket som påverkar om du kan ge blod, till exempel sjukdomar, resor, läkemedel eller om du blivit utsatt för risk för blodsmitta. Kontakta en blodcentral för rådgivning.
*I Stockholm och Uppsala kan du även ge blod på engelska. Läs mer på sidan English speaking donors are welcome to donate blood in Stockholm and Uppsala.
Ja. Du ger av ditt överskott, du får inte blodbrist av att ge blod. Vi kontrollerar ditt blodvärde vid varje blodgivning. En frisk människa bildar nytt blod hela tiden.
Blodet används till både barn och vuxna vid behandling av kroniska sjukdomar och cancer, vid operationer, olyckor och förlossningar med mera.
Du kan anmäla dig här på Geblod.nu genom att göra snabbkollen. Du kan även kontakta en blodcentral direkt.
Kallelsen till första blodgivningen är en bekräftelse på att allt är bra. Du blir troligen kallad efter 2–6 veckor. Om du är registrerad på en blodbuss dröjer kallelsen till nästa gång bussen är på plats igen. Vill du ge blod tidigare är du välkommen till en fast blodcentral.
Ja, en blodbuss fungerar precis likadant som en blodcentral.
Det är viktigt att ta det lugnt en stund efteråt samtidigt som personalen har koll på att du mår bra, speciellt efter din första blodgivning. Drick både innan och efter blodgivningen.
På flera blodcentraler och blodbussar i landet kan du ge blod som gästblodgivare när du är på tillfälligt besök. Både gästblodcentralen och hemmablodcentralen måste vara anslutna till gästblodgivning. Det går ännu inte på alla blodcentraler, men fler ansluter sig efter hand. Här kan du bli gästblodgivare.
För att ge blod måste du kunna visa en giltig identitetshandling innehållandes:
– fotografi
– personnummer
– förnamn och efternamn
– namnunderskrift
– giltighetstid
Exempel på identitetshandlingar som kan godtas:
Det är viktigt, både för din egen skull och för blodmottagarens. Tester kan inte upptäcka smitta när en person är helt nysmittad. Därför är det nödvändigt att svara ärligt på våra frågor, även om det vid varje blodgivning testas för hiv, hepatit och syfilis.
Själva blodgivningen tar omkring 10 minuter, och hela besöket kan ta mellan 20 och 45 minuter.
Män kan ge blod högst 4 gånger per år. Kvinnor kan ge blod 3-4 gånger per år. Detta bestäms av den lokala blodverksamheten beroende på hur mycket järn som finns lagrat i kroppen.
Ja, för att det ska vara säkert för dig att ge blod och säkert för mottagaren att ta emot ditt blod. Vid provtagningen ser vi ditt blodvärde, hur mycket järn du har i kroppen och hur dina blodkroppar ser ut. Blodet kontrolleras även för hiv, hepatit (ex gulsot), syfilis och HTLV I + II.
Du ger 4,5 dl vid varje blodgivning. Det är mindre än 10 procent av din totala blodvolym. En vuxen person har omkring 4-6 liter blod i kroppen beroende på kroppsvikt.
Känner du dig sjuk ska du direkt kontakta den blodcentral där du gav blod, plasma eller trombocyter. Det gäller om du blir sjuk inom tre dagar efter din blodgivning.
Du hittar kontaktuppgifter på sidan Här finns vi.
Det tar 2–4 veckor innan de röda blodkropparna återbildats. Det är dessa som tar längst tid att återbilda.
De järntabletter du erbjuds efter varje blodgivning är tänkta som en ersättning för den järnmängd du förlorat i samband med blodgivningen. Du behöver inte ta dem dagligen. Att glömma bort att ta tabletterna några dagar spelar ingen roll. Fortsätt att ta järntabletterna som vanligt till de har tagit slut.
Blodcentralen kontaktar dig så fort som möjligt. Det kan ta 1-8 veckor om provet måste skickas vidare till ett annat laboratorium för ytterligare testning.
Om du misstänker att du är smittad är det viktigt att du inte ger blod. Då ska du i första hand kontakta din vårdcentral eller annan vårdinrättning för rådgivning och eventuell provtagning. Har du frågor kring blodgivning är du alltid välkommen att kontakta närmaste blodcentral. Vi har tystnadsplikt.
Du förlorar järn i samband med blodgivningen och det krävs järn för att kroppen ska bilda nytt blod. Därför får du järntabletter av oss, de motsvarar den mängd järn du gett.
De flesta känner inte av någonting. Du kan jobba som vanligt efteråt. När du ska ge blod ska du må bra och känna dig pigg. Det är viktigt att du ätit och druckit något innan.
När du gett blod ska du ta det lugnt en stund efteråt. Du blir oftast erbjuden något att dricka för att hjälpa kroppen att återställa vätskebalansen.
Du behöver vänta minst 3 dagar efter att fastan är avslutad innan du ger blod.
Ja, om ditt blodvärde är tillräckligt bra. Det kontrolleras på blodcentralen. Personer, som varken äter kött, fisk, mjölk- eller äggprodukter, kan behöva tillskott av vitamin B12 (vissa livsmedel är berikade med vitamin B12). Även folat och järn krävs för bildning av nytt blod, därför är det viktigt att ta de järntabletter som tillhandahålls av blodcentralen.
Lyssna alltid på kroppen – alla är olika. Tänk på att du förlorar vätska både under träning och vid blodgivning, drick ordentligt! Det kan vara bra att vila en stund efter träningen innan du ger blod.
Om du vill prestera maximalt i en konditionskrävande tävling bör du inte ge blod 3–4 veckor innan. Det tar 2-4 veckor för kroppen att återhämta sig i syrebärande röda blodkroppar.
Du kan träna om du mår bra. En tumregel är att alltid lyssna på kroppen – alla är olika. Tänk på att du förlorar vätska både under träning och vid blodgivning. Vätskebalansen är i regel återställd inom ett dygn efter blodgivningen.
Om du tävlar i någon idrott är det bättre att ge blod efter tävlingstillfället i stället för precis innan. Detta då det tar 2-4 veckor för kroppen att helt återhämta sig i syrebärande röda blodkroppar.
Ja det får du, bara det har gått minst 9 månader efter förlossningen.
Vänta lika länge som graviditeten pågått, men minst 3 månader. Om det krävdes ett kirurgiskt ingrepp måste du avvakta med blodgivning i minst 6 månader efter ingreppet.
Efter en medicinsk abort med tabletter ska du vänta minst tre månader eller lika lång tid som graviditeten varade. Har du gjort en kirurgisk abort ska du vänta minst sex månader innan du kan ge blod.
När du är gravid ska du inte ge blod. Du och din bebis behöver allt ditt blod. Vänta med att ge blod till minst 9 månader efter förlossningen.
Ibland måste du vänta med att ge blod efter ett besök i ett annat land. Det är framför allt risken för malaria som styr hur lång tiden för uppehållet blir men under vissa perioder sprids även sjukdomar i Europa som kan påverka om du kan ge blod eller inte.
Du kan läsa mer på sidan Blodgivning och resor.
Generellt finns det inget hinder för dig att ge blod i Sverige även om du flyttat utomlands. Men beroende på vilket land du bor i kan du behöva göra ett uppehåll från att ge blod. Det är risken för olika sjukdomar som styr hur lång tiden för uppehållet blir.
För att kunna ge blod behöver du ha ett svenskt personnummer och en giltig svensk ID-handling. Du behöver även kunna förstå och prata svenska. Det är för att det inte får finnas någon risk för missförstånd om din hälsa eller när du eventuellt inte ska ge blod.
I Stockholm och Uppsala är det möjligt att ge blod på engelska.
Du kan läsa mer på sidan English speaking blood donors
Om du kan ge blod eller inte beror på vilken typ av cancer som du haft. I de flesta fall kan du inte ge blod även om du är frisk från din cancer.
För att vara säker på vad som gäller för dig kan du kontakta din blodcentral.
Nej, du kan inte ge blod om du haft stroke.
Du får ge blod 28 dagar efter diagnos om du varit symtomfri de senaste 14 dagarna. Om du har fått behandling ska det ha gått 14 dagar sedan behandlingen avslutades innan du ger blod.
Om du har träffat en person med Apkoppor (MonkeyPox) får du ge blod om du är symtomfri och det har gått minst 21 dagar efter senast kontakt.
Om du har haft malaria eller Chagas sjukdom kan du inte ge blod, även om du är frisk nu.
Vänta minst till dagen efter besök hos tandläkare eller tandhygienist. Vänta minst en vecka vid större ingrepp som tandutdragning eller rotfyllning. Är det upprepade behandlingar, rådgör med oss på blodcentralen om hur länge du ska vänta.
Akupunktur är inget hinder för blodgivning om behandlingen utförs av sjukvårdspersonal inom hälso-och sjukvården och med engångsnålar. I övriga fall vänta 6 månader. Ibland kan orsaken till akupunkturen vara hinder för blodgivning, rådgör med din blodcentral.
Generellt gäller att vänta tills du är frisk och sjukskrivningen är slut. Rådgör med oss på blodcentralen.
Efter att ha fått blodtransfusion ska du vänta 6 månader innan du ger blod.
Om det var ett mindre ingrepp (t ex ingrepp i huden) gäller 1 veckas väntetid innan blodgivning. Huden på platsen ska vara läkt och utan infektion. Om ingreppet var stort är det 6 månaders väntetid (t ex operation i magen). Rådgör med din blodcentral.
Om du hade en kraftigare förkylning eller feber högre än 38 C, så ska du vänta i 14 dagar, vara fullt frisk och utan symtom, innan du ger blod. Har du haft en lättare förkylning kan du ge blod när du känner dig fullt frisk och är utan symtom.
Allergi är i sig inget hinder för att ge blod. Man kan ge blod om man för tillfället är symtomfri eller endast har svaga symtom. Detta oavsett om man tar allergimedicin eller inte.
De flesta allergimediciner, ögondroppar och nässprayer hindrar inte blodgivning men ett tips är att skriva ned namnen på medicinerna man tar, för det behöver man berätta när man ger blod.
Många läkemedel i sig är inget hinder för att ge blod, men sjukdomen eller besvären som gör att du använder medicinen kan innebära att du inte får ge blod. Din blodcentral måste därför göra en individuell bedömning om det är lämpligt att du ger blod. Ofta kan du ge blod efter att du slutat med medicinen. Tiden du måste vänta varierar från 1 dygn upp till flera år.
Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.
