Jag skulle gärna vilja bli blodgivare men jag gillar inte sprutor. Hur känns det att ge blod?

En del tycker att det känns som att ta ett blodprov. Nålen sätts in i armvecket, ett ställe som är mindre känsligt än till exempel en fingertopp. Många blodgivare känner inget obehag alls. Om du provar, men upplever att du inte klarar det, kan du när som helst avbryta ditt besök utan att förklara varför.

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Jag funderar på att bli blodgivare

Genom att ge blod bidrar du till att rädda liv. Blod behövs till exempel vid cancerbehandlingar, förlossningar, operationer och olyckor. Blod kan inte tillverkas på konstgjord väg, utan bara ges, från människa till människa.

Om du är kvinna måste ditt blodvärde (Hb) vara minst 125 g/L. För män gäller 135 g/L. Ditt blodvärde kontrolleras vid varje blodgivning.

Det finns olika lokala rutiner, kontakta din blodcentral för att ta reda på hur länge du kan fortsätta med blodgivning.

En del tycker att det känns som att ta ett blodprov. Nålen sätts in i armvecket, ett ställe som är mindre känsligt än till exempel en fingertopp. Många blodgivare känner inget obehag alls. Om du provar, men upplever att du inte klarar det, kan du när som helst avbryta ditt besök utan att förklara varför.

Blodgivning ska vara ditt eget beslut och därför måste du vänta tills du är myndig. 

Det är frivilligt att ge blod. Det finns inga krav på hur ofta du ska ge och du kan när som helst sluta att ge blod utan att behöva uppge skäl. Kvinnor kan ge blod högst 3 gånger per år och män högst 4 gånger per år. 

Det är vanligt att blodgivaren får en gåva eller ett presentkort som tack. Detta kan dock variera lokalt. Kontakta närmaste blodcentral för att få reda på vilka rutiner som finns där.

Det vi vet är att gruppen blodgivare från början är generellt friska individer och att många upplever det som positivt att hjälpa andra människor. Ingen forskning talar för att det generellt skulle vara varken bra eller dåligt för hälsan att ge blod. 

Grundkraven för att bli blodgivare är att du har fyllt 18 år, väger minst 50 kg, är frisk, har giltig ID-handling och svenskt personnummer samt talar och förstår svenska*. Det finns mycket som påverkar om du kan ge blod, till exempel sjukdomar, resor, läkemedel eller om du blivit utsatt för risk för blodsmitta. Kontakta en blodcentral för rådgivning. 

*I Stockholm kan du även ge blod på engelska, läs mer här

Ja. Du ger av ditt överskott, du får inte blodbrist av att ge blod. Vi kontrollerar ditt blodvärde vid varje blodgivning. En frisk människa bildar nytt blod hela tiden. 

Blodet används till både barn och vuxna vid behandling av kroniska sjukdomar och cancer, vid operationer, olyckor och förlossningar med mera. LÄNK till berättelser.

Mitt första besök

Du kan anmäla dig här på Geblod.nu eller kontakta blodcentralen direkt.

Kallelsen till första blodgivningen är en bekräftelse på att allt är bra. Du blir troligen kallad efter 2–6 veckor. Om du är registrerad på en blodbuss dröjer kallelsen till nästa gång bussen är på plats igen. Vill du ge blod tidigare är du välkommen till en fast central.

Ja, blodbussen fungerar precis som en fast lokal för blodgivning.

Att ge blod

Det är viktigt att ta det lugnt en stund efteråt samtidigt som personalen har koll på att du mår bra, speciellt efter din första blodgivning. Drick både innan och efter blodgivningen.

På flera blodcentraler och blodbussar i landet kan du ge blod som gästblodgivare när du är på tillfälligt besök. Både gästblodcentralen och hemmablodcentralen måste vara anslutna till gästblodgivning. Det går ännu inte på alla blodcentraler, men fler ansluter sig efter hand. Här kan du bli gästblodgivare.

För att ge blod måste du kunna visa någon av följande ID-handlingar:

SIS-märkt ID-kort
Svenskt nationellt ID-kort enligt förordningen (2005:661) om nationellt ID-kort
Svenskt körkort
Svenskt pass med vinröd pärm, ett så kallat EU-pass

Det är viktigt, både för din egen skull och för blodmottagarens. Tester kan inte upptäcka smitta när en person är helt nysmittad. Därför är det nödvändigt att svara ärligt på våra frågor, även om det vid varje blodgivning testas för hiv, hepatit och syfilis.

Själva blodgivningen tar omkring 10 minuter, och hela besöket kan ta mellan 20 och 45 minuter.

Män kan ge blod högst 4 gånger per år och kvinnor kan ge blod högst 3 gånger per år.

Ja, för att det ska vara säkert för dig att ge blod och säkert för mottagaren att ta emot ditt blod. Vid provtagningen ser vi ditt blodvärde, hur mycket järn du har i kroppen och hur dina blodkroppar ser ut. Blodet kontrolleras även för hiv, hepatit (gulsot), syfilis och HTLV I + II.  

Du ger 4,5 dl vid varje blodgivning. Det är mindre än 10 procent av din totala blodvolym. En vuxen person har omkring 4-7 liter blod i kroppen beroende på kroppsvikt.

Efter blodgivningen

Det tar 2–4 veckor innan de röda blodkropparna återbildats. Det är dessa som tar längst tid att återbilda.

De järntabletter du erbjuds efter varje blodgivning är tänkta som en ersättning för den järnmängd du förlorat i samband med blodgivningen. Du behöver inte ta dem dagligen. Att glömma bort att ta tabletterna några dagar spelar ingen roll. Fortsätt att ta järntabletterna som vanligt till de har tagit slut.

Blodcentralen kontaktar dig så fort som möjligt. Det kan ta 1-8 veckor om provet måste skickas vidare till ett annat laboratorium för ytterligare testning.

Om du misstänker att du är smittad är det viktigt att du inte ger blod. Då ska du i första hand kontakta din vårdcentral eller annan vårdinrättning för rådgivning och eventuell provtagning. Har du frågor kring blodgivning är du alltid välkommen att kontakta närmaste blodcentral. Vi har tystnadsplikt.

Du förlorar järn i samband med blodgivningen och det krävs järn för att kroppen ska bilda nytt blod. Därför får du järntabletter av oss, de motsvarar den mängd järn du gett.

De flesta känner inte av någonting. När du ger blod ska du må bra och känna dig utvilad. Det är viktigt att dricka vätska både innan och efter blodgivningen för att fortsätta må bra. När du har gett blod ska du ta det lugnt en stund efteråt.

Träning och mat

Ja, om ditt blodvärde är tillräckligt bra. Det kontrolleras på blodcentralen. Personer, som varken äter kött, fisk, mjölk- eller äggprodukter, kan behöva tillskott av vitamin B12 (vissa livsmedel är berikade med vitamin B12). Även folat och järn krävs för bildning av nytt blod, därför är det viktigt att ta de järntabletter som tillhandahålls av blodcentralen.

Lyssna alltid på kroppen – alla är olika. Tänk på att du förlorar vätska både under träning och vid blodgivning, drick ordentligt! Det kan vara bra att vila en stund efter träningen innan du ger blod.

Om du vill prestera maximalt i en konditionskrävande tävling bör du inte ge blod 3–4 veckor innan. Det tar 2-4 veckor för kroppen att återhämta sig i syrebärande röda blodkroppar. 

Du kan träna om du mår bra. En tumregel är att alltid lyssna på kroppen – alla är olika. Tänk på att du förlorar vätska både under träning och vid blodgivning. Vätskebalansen är i regel återställd inom ett dygn efter blodgivningen.  

Om du tävlar i någon idrott är det bättre att ge blod efter tävlingstillfället i stället för precis innan. Detta då det tar 2-4 veckor för kroppen att helt återhämta sig i syrebärande röda blodkroppar.

Graviditet och amning

Generellt gäller att du får ge blod efter lika lång tid som graviditeten varat. Om det krävdes ett kirurgiskt ingrepp måste du avvakta med blodgivning i minst 6 månader efter ingreppet.  

För medicinsk abort (med tabletter) gäller att du får ge blod efter lika lång tid som graviditeten varat. Vid kirurgisk abort (med instrumentellt ingrepp) måste du avvakta med blodgivning i minst 6 månader efter ingreppet.  

När du är gravid ska du inte ge blod. Du och din bebis behöver allt ditt blod. Vänta med att ge blod till minst nio månader efter förlossningen.

Rest eller bott utomlands

Ibland måste du vänta 4 veckor eller 6 månader med att ge blod efter besök i andra länder. Det är framförallt risken för malaria som styr hur lång karenstiden blir. Läs mer

Generellt finns inget hinder för dig att ge blod i Sverige även om du flyttat utomlands. Ibland kan vistelse i andra länder – både inom och utanför Europa –medföra att du måste göra ett uppehåll från blodgivning.

Du måste ha svenskt personnummer och giltig svensk ID-handling (för spårbarhet). Dessutom måste du förstå och tala svenska (för att undvika språkliga missförstånd angående smittrisker). 

I Stockholm är det möjligt att ge blod på engelska, om du har svenskt personnummer och giltig ID-handling. Läs mer här.

Sjukdom, läkemedel och vaccination

Många läkemedel i sig är inget hinder för att ge blod, men sjukdomen eller besvären som gör att du använder medicinen kan innebära att du inte får ge blod. Din blodcentral måste därför göra en individuell bedömning om det är lämpligt att du ger blod. Ofta kan du ge blod efter att du slutat med medicinen. Tiden du måste vänta varierar från 1 dygn upp till flera år.

I många fall kan du ge blod dagen efter att du vaccinerat dig, men ibland måste du vänta upp till 4 veckor. Om du utsatt dig för risken att bli smittad med hepatit A och B måste du vänta 6 månader. Vid misstanke om rabiessmitta gäller 1 års uppehåll.

Preventivmedel som p-piller, mini-piller, p-stav, spiral eller p-ring är inget hinder för blodgivning.

Du kan ge blod redan dagen efter intag av ”akut p-piller”, förutsatt att du mår bra.

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta tolv månader innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. Reglerna angående män som har sex med män är under utredning.

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Anmälan sker via 1177, så klicka på knappen nedan och följ anmälningsprocessen.