Plasmagivning

Plasma utvinns vid en vanlig blodgivning men på en del blodcentraler i landet kan man ge enbart plasma. 

Blodgivning

För att bli plasmagivare är det bra om du tidigare har gett blod, men det är inget måste. Du behöver ha blodkärl som är lätta att sticka i. Kraven är desamma som för att bli blodgivare.

Vid plasmagivning skiljs blodkropparna och plasman i ett sterilt separationssystem. Det innebär att du får tillbaka dina röda blodkroppar och förlorar på så sätt inget järn. Därför kan du ge plasma upp till två gånger per månad.

Du ger drygt en halv liter plasma och det tar cirka 40 minuter. Hela processen är automatisk och sker med hjälp av en maskin. Eftersom vätskeförlusten är större än vid en vanlig blodgivning är det viktigt att dricka både före och efter givningen.

Redan under plasmagivningen ersätter kroppen den vätska som tappas ur blodsystemet. Efter 24 timmar är plasman helt återbildad.

För läkemedel och brännskador

Plasman är en råvara som används av läkemedelsföretag för framställning av bland annat Albumin, gammaglobulin och läkemedel för blödarsjuka. Albumin används för att häva chock hos svårt skadade patienter. Gammaglobulin skyddar utlandsresenärer mot gulsot. Plasma ges också vid massiva blödningar och vid brännskador.

Trombocytgivning

Behovet av trombocyter för framgångsrik behandling av leukemi ökar. På några av de större blodcentralerna finns därför möjlighet att ge enbart trombocyter (blodplättar).

Trombocytgivning sker med hjälp av en maskin, en cellseparator, där tre till fem liter av blodet passerar. Cellseparatorn är konstruerad ungefär som en centrifug. I den avskiljs 30-60 procent av trombocyterna samt en liten mängd plasma. Du får tillbaka alla övriga beståndsdelar.

Under givningen tappas 30-60 procent av dina trombocyter. Redan nästa dag har du samma antal trombocyter som före givningen.

Vid varje trombocytgivning får man fyra till sex gånger så mycket trombocyter ur en blodpåse som vid en vanlig blodgivning.

Trombocytgivningen tar cirka två timmar. Du mår som vanligt efteråt och kan direkt återgå till dina normala sysslor.

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta tolv månader innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. Reglerna angående män som har sex med män är under utredning.

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Anmälan sker via 1177, så klicka på knappen nedan och följ anmälningsprocessen.