Plasma- och trombocytgivning

Kvinnlig sjuksköterska tappar blod från kvinna i stol

Med hjälp av maskiner kan blodet från en blodgivare delas upp i olika delar – röda blodkroppar, plasma, trombocyter (blodplättar) och vita blodkroppar. Den del av blodet som behövs sparas i en blodpåse och givaren får tillbaka resten. Hela processen är automatisk och sker i ett sterilt separationssystem konstruerad ungefär som en centrifug. Givaren får tillbaka sina röda blodkroppar och förlorar på så sätt inget järn. Det är därför möjligt att ge plasma eller trombocyter upp till två gånger per månad. 

Plasmagivning

Det tar cirka 40 minuter att ge en halv liter plasma. Eftersom vätskeförlusten är större än vid en vanlig blodgivning är det viktigt att dricka både före och efter givningen. Redan under plasmagivningen ersätter kroppen den vätska som tappas ur blodsystemet. Efter ett dygn är plasman helt återbildad.

Plasma innehåller proteiner och ges till patienter vid stora blödningar och vid brännskador. Den används också av läkemedelsföretag för framställning av läkemedel som enbart kan framställas ur plasma från givare. Dessa läkemedel används t.ex. av blödarsjuka personer och vid behandling av sjukdomar i immunförsvaret.

Trombocytgivning

Trombocytgivningen tar cirka två timmar. Under givningen avskiljs 30-60 procent av givarens trombocyter. Redan nästa dag finns samma antal trombocyter som före givningen.

Trombocyter används bland annat vid behandling av leukemi och andra blodsjukdomar, och är viktiga för att kunna stoppa större blödningar efter olyckor eller under operationer.

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta tolv månader innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. Reglerna angående män som har sex med män är under utredning.

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Gå vidare genom att välja ett alternativ nedan.

{{ center.post_title }}
{{ center.meta.blood_center_phone }}