Om blod och blodgrupper

En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod i kroppen. Hur mycket blod du har beror på kroppsstorleken. Blodkropparna bildas i benmärgen.

Blodet har många uppgifter bland annat att transportera syre i kroppen, föra ut näring till kroppens alla celler via artärerna och rensa ut slaggprodukter via venerna. Blodet bekämpar också infektioner.

Blodgrupper

Människan har 360 kända blodgruppsmarkörer, varav merparten är indelade i 36 olika blodgruppssystem. 

De viktigaste systemen är ABO och Rh. ABO-systemet delas in i A, B, AB och O. O som står för det tyska ordet ”Ohne”, som betyder ”utan” och används i de flesta länderna men i Sverige även benämns som 0 (noll).

Det som förr kallades Rh-faktorn, numera D, finns hos cirka 85 procent av landets befolkning. Dessa kallas Rh-positiva (RhD+). Resten av befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh-negativa (RhD-).

Blodet består av:

Röda blodkroppar

(Erytrocyter) som innehåller hemoglobin. Hemoglobinet transporterar syret från lungorna. Det innehåller också järn.

Vita blodkroppar

(Leukocyter) som deltar i kroppens försvar mot infektioner och i bildandet av antikroppar.

Trombocyter

Som också kallas blodplättar. De medverkar till att blodet koagulerar (stelnar).

Plasma

Som består av salter, vatten och äggviteämnen.

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta tolv månader innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. Reglerna angående män som har sex med män är under utredning.

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Anmälan sker via 1177, så klicka på knappen nedan och följ anmälningsprocessen.