Första blodgivningen

Första blodgivningen

När dina provsvar är godkända kontaktar vi dig eller skickar en kallelse. Då är det dags för dig att ge din första blodpåse. Inför varje blodgivning fyller du i frågor kring din hälsa och har möjlighet att ställa frågor vid intervjun. 

Vi testar ditt blod varje gång

Varje gång du ger blod fyller du i en hälsodeklaration. Där berättar du om du på något vis kan ha varit utsatt för blodsmitta. Din blodcentral kan då bedöma om du måste  vänta en tid eller avstå helt från att ge blod. För att vara säkra på att blodet som ges till patient är fritt från smitta tar blodcentralen prover varje gång du ger blod. Det vi testar för är bland annat hepatit (ex gulsot), syfilis och hiv. Vi tar också prover för kontroll av din blodgrupp och ditt blodvärde. 

Vid varje blodgivning ger du 4,5 dl blod. Det är ungefär en tiondel av blodet i din kropp. Du bildar ständigt nytt blod och efter ett par veckor finns normalt antal blodkroppar i cirkulation igen. Blodgivningen tar mellan 5-10 minuter och hela besöket cirka 30-45 minuter. 

Som blodgivare hjälper du till att rädda andra människors liv och hälsa. Tillsammans med personalen på blodcentralen tar du också ansvar för att patienter inte riskerar att få smittat blod.  

Arbeta, ät och drick som vanligt

Inför blodgivningen är det viktigt att du känner dig frisk och pigg samt äter och dricker som vanligt. Det är inte lämpligt att ge blod på fastande mage. Efter blodgivningen tar du det lugnt en stund med en fika. Du kan arbeta som vanligt direkt efteråt, men avstå gärna från kraftig motion det närmaste dygnet. Arbetar du på höga höjder ska du vänta med att arbeta tills nästa dag eftersom blodtrycket kan sjunka något. 

Fråga alltid om du är osäker

Om du är tveksam till om det är lämpligt att du ger blod – prata alltid med personalen. Vi har tystnadsplikt.

Före blodgivning

Inför blodgivningen är det viktigt att du känner dig frisk och pigg samt äter och dricker som vanligt. Det är inte lämpligt att ge blod på fastande mage.

Grundkraven för att bli blodgivare är att du har fyllt 18 år, väger minst 50 kg, är frisk, har giltig ID-handling och svenskt personnummer samt talar och förstår svenska*. Det finns mycket som påverkar om du kan ge blod, till exempel sjukdomar, resor, läkemedel eller om du blivit utsatt för risk för blodsmitta. Kontakta en blodcentral för rådgivning. 

*I Stockholm kan du även ge blod på engelska

För att ge blod måste du kunna visa någon av följande ID-handlingar:

  • SIS-märkt ID-kort
  • Svenskt pass med vinröd pärm (EU-pass)
  • Svenskt körkort
  • Svenskt nationellt ID-kort enligt förordningen (2005:661) om nationellt ID-kort
  • Freja eID Plus. OBS! Endast Plus-versionen är godkänd. (gäller inte på alla orter, lokala avvikelser kan förekomma)
  • Digitalt ID-kort via Mobilt Bank-ID (gäller inte på alla orter, lokala avvikelser kan förekomma)

Lyssna alltid på kroppen – alla är olika. Tänk på att du förlorar vätska både under träning och vid blodgivning, drick ordentligt! Det kan vara bra att vila en stund efter träningen innan du ger blod.

Det vi vet är att gruppen blodgivare från början är generellt friska individer och att många upplever det som positivt att hjälpa andra människor. Ingen forskning talar för att det generellt skulle vara varken bra eller dåligt för hälsan att ge blod. 

Under blodgivning

Själva blodgivningen tar omkring 10 minuter, och hela besöket kan ta mellan 20 och 45 minuter.

Du ger 4,5 dl vid varje blodgivning. Det är mindre än 10 procent av din totala blodvolym. En vuxen person har omkring 4-7 liter blod i kroppen beroende på kroppsvikt.

De flesta känner inte av någonting. När du ger blod ska du må bra och känna dig utvilad. Det är viktigt att dricka vätska både innan och efter blodgivningen för att fortsätta må bra. När du har gett blod ska du ta det lugnt en stund efteråt.

Efter blodgivning

Det tar 2–4 veckor innan de röda blodkropparna återbildats. Det är dessa som tar längst tid att återbilda.

Det är viktigt att ta det lugnt en stund efteråt samtidigt som personalen har koll på att du mår bra, speciellt efter din första blodgivning. Drick både innan och efter blodgivningen.

Du förlorar järn i samband med blodgivningen och det krävs järn för att kroppen ska bilda nytt blod. Därför får du järntabletter av oss, de motsvarar den mängd järn du gett.

De järntabletter du erbjuds efter varje blodgivning är tänkta som en ersättning för den järnmängd du förlorat i samband med blodgivningen. Du behöver inte ta dem dagligen. Att glömma bort att ta tabletterna några dagar spelar ingen roll. Fortsätt att ta järntabletterna som vanligt till de har tagit slut.

Du kan träna om du mår bra. En tumregel är att alltid lyssna på kroppen – alla är olika. Tänk på att du förlorar vätska både under träning och vid blodgivning. Vätskebalansen är i regel återställd inom ett dygn efter blodgivningen.  

Om du tävlar i någon idrott är det bättre att ge blod efter tävlingstillfället i stället för precis innan. Detta då det tar 2-4 veckor för kroppen att helt återhämta sig i syrebärande röda blodkroppar.

Ja. Du ger av ditt överskott, du får inte blodbrist av att ge blod. Vi kontrollerar ditt blodvärde vid varje blodgivning. En frisk människa bildar nytt blod hela tiden. 

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Från 1 maj 2021: Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader, efter den sista sexuella kontakten, innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. 

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Gå vidare genom att välja ett alternativ nedan.

{{ center.post_title }}
{{ center.meta.blood_center_phone }}