Vad händer med blodpåsen?
Blodets väg från dig som blodgivare till en medmänniska innehåller flera steg. Det ska testas, centrifugeras och delas upp för att sedan ges till den som behöver det. Blodet hanteras i ett slutet blodpåsesystem med 3-4 sammankopplade påsar. Vid blodgivningen tappas blodet i en av påsarna. Påsen innehåller antikoaguleringsmedel, som gör att blodet inte levrar sig. Blodgivningen tar cirka tio minuter. En elektronisk våg med automatstopp ser till att du inte tappas på mer än 4,5 dl.
Unik identitet
Varje blodpåse identifieras med hjälp av ett etikett- och kodsystem. Systemet garanterar både givarens och mottagarens anonymitet. Kodsystemet följer blodet från tappning till färdig komponent. Informationen lagras i blodcentralens databas och på så sätt kan det inte ske någon förväxling.
Tester
I samband med blodgivningen tas prover för; Hb-värde (blodvärde), Hiv, Hepatit B, Hepatit C och Syfilis. Blodpåsarna lämnas inte ut till patient förrän testerna är godkända. Om det är några oklarheter med resultaten kontaktar blodcentralen blodgivaren för en kontroll. Om det finns misstanke om smitta hänvisas blodgivaren alltid till en infektionsklinik för uppföljning.
Blodet delas upp
Färskvara
Röda blodkroppar (erytrocyter) kan lagras i högst 42 dygn (6 veckor). De förvaras i kylskåp med en temperatur på +2–+6 grader. Trombocyter (blodplättar) måste användas inom fem till sju dygn och förvaras i rumstemperatur i rörelse på ett vaggande hyllplan.
Färdigt att använda
När blodet är uppdelat i sina beståndsdelar och testerna visat att blodet är fritt från smitta kan det hämtas till patient. Den avdelning som har en patient med behov av blod beställer blodet från blodcentralen som ser till att rätt blodpåse med rätt blodgrupp lämnas ut.