Till innehåll
Till innehåll
Boka tid
Startsidan
Vad händer med blodpåsen?

Vad händer med blodpåsen?

Blodtappningssal fotat genom persienner

Blodets väg från dig som blodgivare till en medmänniska innehåller flera steg. Det ska testas, centrifugeras och delas upp för att sedan ges till den som behöver det. Blodet hanteras i ett slutet blodpåsesystem med 3-4 sammankopplade påsar. Vid blodgivningen tappas blodet i en av påsarna. Påsen innehåller antikoaguleringsmedel, som gör att blodet inte levrar sig. Blodgivningen tar cirka tio minuter. En elektronisk våg med automatstopp ser till att du inte tappas på mer än 4,5 dl.

Unik identitet

Varje blodpåse identifieras med hjälp av ett etikett- och kodsystem. Systemet garanterar både givarens och mottagarens anonymitet. Kodsystemet följer blodet från tappning till färdig komponent. Informationen lagras i blodcentralens databas och på så sätt kan det inte ske någon förväxling.

Tester

I samband med blodgivningen tas prover för; Hb-värde (blodvärde), Hiv, Hepatit B, Hepatit C och Syfilis. Blodpåsarna lämnas inte ut till patient förrän testerna är godkända. Om det är några oklarheter med resultaten kontaktar blodcentralen blodgivaren för en kontroll. Om det finns misstanke om smitta hänvisas blodgivaren alltid till en infektionsklinik för uppföljning.

Blodet delas upp

Efter blodgivningen skickas blodpåsen till laboratoriet där den centrifugeras. Detta görs för att blodet ska delas upp i olika blodkomponenter; röda blodkroppar, plasma, trombocyter och vita blodkroppar. Efter centrifugeringen har blodet lagt sig i olika skikt. Längst ner i påsen lägger sig röda blodkroppar, i mellanskiktet vita blodkroppar samt trombocyter och överst lägger sig plasman. De olika komponenterna förs över genom slangar till påsarna i det slutna systemet. Röda blodkroppar till en av påsarna, trombocyter och plasma till två andra. Vita blodkroppar filtreras bort. Detta innebär att dina 4,5 dl blod kan hjälpa upp till tre patienter som var och en får den blodkomponent hen behöver.

Färskvara

Röda blodkroppar (erytrocyter) kan lagras i högst 42 dygn (6 veckor). De förvaras i kylskåp med en temperatur på +2–+6 grader. Trombocyter (blodplättar) måste användas inom fem till sju dygn och förvaras i rumstemperatur i rörelse på ett vaggande hyllplan.

Färdigt att använda

När blodet är uppdelat i sina beståndsdelar och testerna visat att blodet är fritt från smitta kan det hämtas till patient. Den avdelning som har en patient med behov av blod beställer blodet från blodcentralen som ser till att rätt blodpåse med rätt blodgrupp lämnas ut.

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Välj
Boka tid
Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Nej, det stämmer inte.
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Från 1 maj 2021: Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader, efter den sista sexuella kontakten, innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. 

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Avsluta
Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Gå vidare genom att välja ett alternativ nedan.

{{ center.post_title }}
{{ center.meta.blood_center_phone }}
{{ center.meta.blood_center_1177.title }} Anmäl via 1177 Kontakta oss Drop-in