En flera hundra år gammal historia

Det är osäkert vem som fick den första blodtransfusionen. Kanske var det påven Innocentius VIII som år 1492 fick den första blodtransfusionen. Han fick blod från tre pojkar, tyvärr överlevde varken påven Innocentius VIII eller pojkarna. 

1600-talet - Experiment som förbjöds

Det var dock först 1628 som experiment med blodtransfusioner kom igång ordentligt. Då upptäckte den engelske fysikern William Harvey blodcirkulationen.

Den första framgångsrika blodtransfusionen utfördes av dr Richard Lower i Oxford 1665 mellan två hundar. Lowers försök ledde vidare till en blodtransfusion från djur till människa den 23 november 1667.

Den första blodtransfusionen från djur till människa gjordes dock redan 15 juni samma år i Paris av professor Jean Baptiste Denis. Då fick en 15-årig pojke blod från ett lamm. Eftersom många patienter dog förbjöds dock blodtransfusioner 1678 och inget hände på 140 år.

1800-talet - Från människa till människa

Det var först i början av 1800-talet som man förstod att blodet måste komma från en givare av samma art. 1818 utförde dr James Blundell i England den första lyckade blodtransfusionen från människa till människa.

Under amerikanska inbördeskriget behandlades upp till fyra skottskadade patienter med blodtransfusion. Minst två av dem blev bra.

Fram till 1900 utfördes ett antal blodtransfusioner med skiftande resultat. Att det inte alltid gick så bra är inte förvånande eftersom man inte kände till begreppet blodgrupper.

1900-talet - Blodtransfusioner blev säkra

År 1901 upptäckte österrikaren Karl Landsteiner ABO-systemet. Det medförde att blodtransfusioner blev möjliga att utföra på ett mer rutinmässigt och säkert sätt.

Efter första världskriget kom man på att hindra blodets koagulering (stelning) genom att tillsätta ämnena citrat eller oxalat i det nytappade blodet. Då kunde blodet både lagras och transporteras.

1940 upptäckte Philip Levine Rh-systemet. Det var först därefter som blodtransfusionerna blev säkra. (Begreppet ”Rh” kommer från de Rhesusapor som Levine framgångsrikt använde i sina experiment.)

Detta ledde till att många immuniseringar, framförallt hos mödrar, kunde undvikas. Resultatet blev minskad spädbarnsdöd.

På 1970-talet utvecklade professor Claes Högman i Uppsala ett system för blodtappning och förvaring av blodets olika beståndsdelar i skilda delar. I och med det ersattes glasflaskorna vid blodgivning av plastpåsar. Blodet började vid denna tiden att delas upp i sina komponenter. Istället för helblod fick patienterna de beståndsdelar av blodet som de behövde.

Det är nu många år sedan helblod användes vid blodtransfusionsbehandlingar.

Dr Karl Landsteiner fick Nobelpriset 1930 för upptäckten av blodgruppssystemet ABO.

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta tolv månader innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. Reglerna angående män som har sex med män är under utredning.

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Anmälan sker via 1177, så klicka på knappen nedan och följ anmälningsprocessen.