Statistik

Antalet aktiva blodgivare (donerat blod minst en gång per år) och antalet nya blodgivare har de senaste åren visat små variationer mellan uppgång och nedgång.

Mer statistik från Blodverksamheterna i Sverige finns på (Swedish Blood Alliance), SweBAs hemsida.

Antal donerade godkända påsar blod à 4,5 dl

2018: 398 887
2017: 407 582
2016:
419 853
2015:
434 985
2014: 
462 629
2013: 472 553
2012: 460 779
2011: 484 224
2010: 493 438

Antal blodgivare som donerat blod minst en gång per år

2018: 209 002
2017:
213 376
2016:
213 786
2015:
219 322
2014:
222 967
2013: 224 569
2012: 229 182
2011: 238 795
2010: 247 481

Antal blodgivare som donerat blod senaste fem åren

2018: 359 034
2017:
390 643
2016:
371 006
2015:
340 506
2014: 
380 154
2013: 373 706
2012: 388 462
2011: 405 407
2010: 419 103

Antal nyregistrerade blodgivare

2018: 43 845
2017:
45 551
2016:
46 986
2015:
45 435
2014: 
48 371
2013: 44 694
2012: 43 055
2011: 45 546
2010: 45 741

Självförsörjning med knapp marginal

År 2018 gav Sveriges blodgivare drygt 400 000 påsar blod (398 887). Nästan 90 000 patienter fick blodtransfusioner. I snitt transfunderas det cirka 1200 blodenheter (röda blodkroppar, plasma, trombocyter) per dygn i Sverige.

Hur många procent ger blod?

3 procent av befolkningen mellan 18-75 år donerar blod minst en gång per år.

Blodgivning i Norden

Antal blodgivningar per tusen invånare:
Danmark: 52 (år 2013)
Sverige: 45 (år 2014)
Finland: 39 (år 2014)
Norge: 39 (år 2012)

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta tolv månader innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. Reglerna angående män som har sex med män är under utredning.

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Anmälan sker via 1177, så klicka på knappen nedan och följ anmälningsprocessen.