Efter sexuellt umgänge men en ny partner ska du vänta minst 3 månader med att ge blod.
Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 12 månader innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning. Reglerna angående uppehåll för män som har haft sex med män är under utredning.
Om du är kvinna måste ditt blodvärde (Hb) vara minst 125 g/L. För män gäller 135 g/L. Ditt blodvärde kontrolleras vid varje blodgivning.
Genom att ge blod bidrar du till att rädda liv. Blod behövs till exempel vid cancerbehandlingar, förlossningar, operationer och olyckor. Blod kan inte tillverkas på konstgjord väg, utan bara ges, från människa till människa.
Det kostar inget att ge blod.
Det finns olika lokala rutiner, kontakta din blodcentral för att ta reda på hur länge du kan fortsätta med blodgivning.
En del tycker att det känns som att ta ett blodprov. Nålen sätts in i armvecket, ett ställe som är mindre känsligt än till exempel en fingertopp. Många blodgivare känner inget obehag alls. Om du provar, men upplever att du inte klarar det, kan du när som helst avbryta ditt besök utan att förklara varför.
Blodgivning ska vara ditt eget beslut och därför måste du vänta tills du är myndig.
Det är frivilligt att ge blod. Det finns inga krav på hur ofta du ska ge och du kan när som helst sluta att ge blod utan att behöva uppge skäl. Kvinnor kan ge blod högst 3 gånger per år och män högst 4 gånger per år.
Det är vanligt att blodgivaren får en gåva eller ett presentkort som tack. Detta kan dock variera lokalt. Kontakta närmaste blodcentral för att få reda på vilka rutiner som finns där.
Det vi vet är att gruppen blodgivare från början är generellt friska individer och att många upplever det som positivt att hjälpa andra människor. Ingen forskning talar för att det generellt skulle vara varken bra eller dåligt för hälsan att ge blod.
Grundkraven för att bli blodgivare är att du har fyllt 18 år, väger minst 50 kg, är frisk, har giltig ID-handling och svenskt personnummer samt talar och förstår svenska*. Det finns mycket som påverkar om du kan ge blod, till exempel sjukdomar, resor, läkemedel eller om du blivit utsatt för risk för blodsmitta. Kontakta en blodcentral för rådgivning.
*I Stockholm kan du även ge blod på engelska, läs mer här
Ja. Du ger av ditt överskott, du får inte blodbrist av att ge blod. Vi kontrollerar ditt blodvärde vid varje blodgivning. En frisk människa bildar nytt blod hela tiden.
Blodet används till både barn och vuxna vid behandling av kroniska sjukdomar och cancer, vid operationer, olyckor och förlossningar med mera.
Du kan anmäla dig här på Geblod.nu eller kontakta blodcentralen direkt.
Kallelsen till första blodgivningen är en bekräftelse på att allt är bra. Du blir troligen kallad efter 2–6 veckor. Om du är registrerad på en blodbuss dröjer kallelsen till nästa gång bussen är på plats igen. Vill du ge blod tidigare är du välkommen till en fast central.
Ja, blodbussen fungerar precis som en fast lokal för blodgivning.
Det är viktigt att ta det lugnt en stund efteråt samtidigt som personalen har koll på att du mår bra, speciellt efter din första blodgivning. Drick både innan och efter blodgivningen.
På flera blodcentraler och blodbussar i landet kan du ge blod som gästblodgivare när du är på tillfälligt besök. Både gästblodcentralen och hemmablodcentralen måste vara anslutna till gästblodgivning. Det går ännu inte på alla blodcentraler, men fler ansluter sig efter hand. Här kan du bli gästblodgivare.
För att ge blod måste du kunna visa en giltig identitetshandling innehållandes:
– fotografi
– personnummer
– förnamn och efternamn
– namnunderskrift
– giltighetstid.
Exempel på identitetshandlingar som kan godtas:
– id-kort utfärdat av Skatteverket
– svenskt pass med vinröd pärm
– svenskt nationellt id-kort enligt förordningen (2005:661) om nationellt id-kort
– svenskt körkort
– svenskt SIS-märkt id-kort utfärdat av tex en bank, ett företag eller en myndighet
– svenskt tjänstekort utfärdat av en statlig myndighet
Det är viktigt, både för din egen skull och för blodmottagarens. Tester kan inte upptäcka smitta när en person är helt nysmittad. Därför är det nödvändigt att svara ärligt på våra frågor, även om det vid varje blodgivning testas för hiv, hepatit och syfilis.
Själva blodgivningen tar omkring 10 minuter, och hela besöket kan ta mellan 20 och 45 minuter.
Män kan ge blod högst 4 gånger per år och kvinnor kan ge blod högst 3 gånger per år.
Ja, för att det ska vara säkert för dig att ge blod och säkert för mottagaren att ta emot ditt blod. Vid provtagningen ser vi ditt blodvärde, hur mycket järn du har i kroppen och hur dina blodkroppar ser ut. Blodet kontrolleras även för hiv, hepatit (gulsot), syfilis och HTLV I + II.
Du ger 4,5 dl vid varje blodgivning. Det är mindre än 10 procent av din totala blodvolym. En vuxen person har omkring 4-7 liter blod i kroppen beroende på kroppsvikt.
Det tar 2–4 veckor innan de röda blodkropparna återbildats. Det är dessa som tar längst tid att återbilda.
De järntabletter du erbjuds efter varje blodgivning är tänkta som en ersättning för den järnmängd du förlorat i samband med blodgivningen. Du behöver inte ta dem dagligen. Att glömma bort att ta tabletterna några dagar spelar ingen roll. Fortsätt att ta järntabletterna som vanligt till de har tagit slut.
Blodcentralen kontaktar dig så fort som möjligt. Det kan ta 1-8 veckor om provet måste skickas vidare till ett annat laboratorium för ytterligare testning.
Om du misstänker att du är smittad är det viktigt att du inte ger blod. Då ska du i första hand kontakta din vårdcentral eller annan vårdinrättning för rådgivning och eventuell provtagning. Har du frågor kring blodgivning är du alltid välkommen att kontakta närmaste blodcentral. Vi har tystnadsplikt.
Du förlorar järn i samband med blodgivningen och det krävs järn för att kroppen ska bilda nytt blod. Därför får du järntabletter av oss, de motsvarar den mängd järn du gett.
De flesta känner inte av någonting. När du ger blod ska du må bra och känna dig utvilad. Det är viktigt att dricka vätska både innan och efter blodgivningen för att fortsätta må bra. När du har gett blod ska du ta det lugnt en stund efteråt.
Ja, om ditt blodvärde är tillräckligt bra. Det kontrolleras på blodcentralen. Personer, som varken äter kött, fisk, mjölk- eller äggprodukter, kan behöva tillskott av vitamin B12 (vissa livsmedel är berikade med vitamin B12). Även folat och järn krävs för bildning av nytt blod, därför är det viktigt att ta de järntabletter som tillhandahålls av blodcentralen.
Lyssna alltid på kroppen – alla är olika. Tänk på att du förlorar vätska både under träning och vid blodgivning, drick ordentligt! Det kan vara bra att vila en stund efter träningen innan du ger blod.
Om du vill prestera maximalt i en konditionskrävande tävling bör du inte ge blod 3–4 veckor innan. Det tar 2-4 veckor för kroppen att återhämta sig i syrebärande röda blodkroppar.
Du kan träna om du mår bra. En tumregel är att alltid lyssna på kroppen – alla är olika. Tänk på att du förlorar vätska både under träning och vid blodgivning. Vätskebalansen är i regel återställd inom ett dygn efter blodgivningen.
Om du tävlar i någon idrott är det bättre att ge blod efter tävlingstillfället i stället för precis innan. Detta då det tar 2-4 veckor för kroppen att helt återhämta sig i syrebärande röda blodkroppar.
Generellt gäller att du får ge blod efter lika lång tid som graviditeten varat men kortast uppehåll för blodgivning är 3 månader. Om det krävdes ett kirurgiskt ingrepp måste du avvakta med blodgivning i minst 6 månader efter ingreppet.
För medicinsk abort (med tabletter) gäller att du får ge blod efter lika lång tid som graviditeten varat, dock minst 3 månader. Vid kirurgisk abort (med instrumentellt ingrepp) måste du avvakta med blodgivning i minst 6 månader efter ingreppet.
När du är gravid ska du inte ge blod. Du och din bebis behöver allt ditt blod. Vänta med att ge blod till minst nio månader efter förlossningen.
Ibland måste du vänta 4 veckor eller 6 månader med att ge blod efter besök i andra länder. Det är framförallt risken för malaria som styr hur lång tiden för uppehållet blir.
Generellt finns inget hinder för dig att ge blod i Sverige även om du flyttat utomlands. Ibland kan vistelse i andra länder – både inom och utanför Europa –medföra att du måste göra ett uppehåll från blodgivning.
Du måste ha svenskt personnummer och giltig svensk ID-handling (för lagen om spårbarhet). Dessutom måste du förstå och tala svenska för att undvika språkliga missförstånd om din hälsa och om smittrisker.
I Stockholm är det möjligt att ge blod på engelska, om du har svenskt personnummer och giltig ID-handling. Läs mer här.
Om du har haft malaria eller Chagas sjukdom kan du inte ge blod, även om du är frisk nu.
Vänta minst till dagen efter tandläkarbesöket, vid större ingrepp som tandutdragning vänta en vecka. Rådgör med oss på blodcentralen.
Akupunktur är inget hinder för blodgivning om behandlingen utförs av sjukvårdspersonal inom hälso-och sjukvården och med engångsnålar. I övriga fall vänta 6 månader. Ibland kan orsaken till akupunkturen vara hinder för blodgivning, rådgör med din blodcentral.
Generellt gäller att vänta tills du är frisk och sjukskrivningen är slut. Rådgör med oss på blodcentralen.
Efter att ha fått blodtransfusion ska du vänta 6 månader innan du ger blod.
Om det var ett mindre ingrepp (t ex ingrepp i huden) gäller 1 veckas väntetid innan blodgivning. Huden på platsen ska vara läkt och utan infektion. Om ingreppet var stort är det 6 månaders väntetid (t ex operation i magen). Rådgör med din blodcentral.
Efter kraftig förkylning eller annan akut infektionssjukdom ska du vänta tills du varit frisk i 2 veckor (i vissa fall längre tid). Under nuvarande pandemi gäller 14 dagars uppehåll även efter milda förkylningssymtom.
Allergi är i sig inget hinder för att ge blod. Man kan ge blod om man för tillfället är symtomfri eller endast har svaga symtom. Detta oavsett om man tar allergimedicin eller inte.
De flesta allergimediciner, ögondroppar och nässprayer hindrar inte blodgivning men ett tips är att skriva ned namnen på medicinerna man tar, för det behöver man berätta när man ger blod.
Många läkemedel i sig är inget hinder för att ge blod, men sjukdomen eller besvären som gör att du använder medicinen kan innebära att du inte får ge blod. Din blodcentral måste därför göra en individuell bedömning om det är lämpligt att du ger blod. Ofta kan du ge blod efter att du slutat med medicinen. Tiden du måste vänta varierar från 1 dygn upp till flera år.
Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.
