Om det var ett mindre ingrepp (t ex ingrepp i huden) gäller 1 veckas väntetid innan blodgivning. Huden på platsen ska vara läkt och utan infektion. Om ingreppet var stort är det 6 månaders väntetid (t ex operation i magen).
Från 1 december 2025: Är du blodgivare i en region som infört NAT-tester behöver du vänta 4 månader innan du ger blod efter större ingrepp. Rådgör med din blodcentral.
Läs mer mer om NAT-testning och individuell riskbedömning.
Du som har vaccinerats mot TBE kan ge blod dagen efter vaccinationstillfället.
I många fall kan du ge blod dagen efter att du vaccinerat dig, men ibland måste du vänta upp till 4 veckor. Om du utsatt dig för risken att bli smittad med hepatit A och B måste du vänta 6 månader. Vid misstanke om rabiessmitta gäller 1 års uppehåll.
Du som vaccinerats mot covid-19 kan ge blod 3 dagar efter vaccinationstillfället under förutsättning att du är symptomfri. Det gäller efter varje vaccinationstillfälle.
Du som vaccinerats mot influensa kan ge blod dagen efter vaccinationstillfället under förutsättning att du är symptomfri. Det gäller efter varje vaccinationstillfälle.
Ja, det kan du om ditt blodvärde är tillräckligt bra. Det kontrolleras på blodcentralen. Äter du inte kött, fisk, mjölk- eller äggprodukter, kan du behöva tillskott av vitamin B12. Det är särskilt viktigt om du är blodgivare eftersom vitamin B12 behövs för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar.
Även folat och järn krävs för att bilda nytt blod. Därför är det viktigt att ta de järntabletter som du får av blodcentralen.
Det varierar från person till person om man tycker att konditionen påverkas. Blodgivning kan påverka din kondition, men i så fall bara tillfälligt.
Om du vill prestera maximalt i en konditionskrävande tävling, till exempel löpning, bör du inte ge blod tre till fyra veckor innan. Det tar två till fyra veckor för kroppen att återställa blodkropparna efter en blodgivning. Det är blodkropparna som transporterar syret i din kropp.
Det är olika från person till person. Det är viktigt att du lyssnar på din kropp så att du mår bra. Undvik att träna hårt innan. Det kan också vara bra att vila en stund efter träningen innan du ger blod.
Tänk på att dricka ordentligt. Du förlorar vätska både under träningen och vid blodgivning.
Du kan träna om du mår bra, men undvik att träna intensivt ett dygn efter att du gett blod. Du förlorar vätska både vid blodgivning och träning. Vätskebalansen är oftast återställd inom ett dygn efter blodgivningen.
Om du tävlar i någon idrott är det bättre att ge blod efter tävlingstillfället i stället för precis innan.
Nytt blod bildas hela tiden i kroppen och det tar två till fyra veckor för kroppen att återställa blodkropparna efter en blodgivning. Det är blodkropparna som transporterar syret i din kropp.
Du behöver vänta minst 3 dagar efter att fastan är avslutad innan du ger blod.
Du får ge blod 28 dagar efter diagnos om du varit symtomfri de senaste 14 dagarna. Om du har fått behandling ska det ha gått 14 dagar sedan behandlingen avslutades innan du ger blod.
Om du har träffat en person med Apkoppor (MonkeyPox) får du ge blod om du är symtomfri och det har gått minst 21 dagar efter senast kontakt.
Om du har haft malaria eller Chagas sjukdom kan du inte ge blod, även om du är frisk nu.
Efter att ha fått blodtransfusion ska du vänta 6 månader innan du ger blod.
Från 1 december 2025: Är du blodgivare i en region som infört NAT-tester, ska du vänta 4 månader innan du ger blod.
Läs mer mer om NAT-testning och individuell riskbedömning.
Om det var ett mindre ingrepp (t ex ingrepp i huden) gäller 1 veckas väntetid innan blodgivning. Huden på platsen ska vara läkt och utan infektion. Om ingreppet var stort är det 6 månaders väntetid (t ex operation i magen).
Från 1 december 2025: Är du blodgivare i en region som infört NAT-tester behöver du vänta 4 månader innan du ger blod efter större ingrepp. Rådgör med din blodcentral.
Läs mer mer om NAT-testning och individuell riskbedömning.
Generellt gäller att vänta tills du är frisk och sjukskrivningen är slut. Rådgör med oss på blodcentralen.
Allergi är i sig inget hinder för att ge blod. Man kan ge blod om man för tillfället är symtomfri eller endast har svaga symtom. Detta oavsett om man tar allergimedicin eller inte.
De flesta allergimediciner, ögondroppar och nässprayer hindrar inte blodgivning men ett tips är att skriva ned namnen på medicinerna man tar, för det behöver man berätta när man ger blod.
Vänta minst till dagen efter besök hos tandläkare eller tandhygienist. Vänta minst en vecka vid större ingrepp som tandutdragning eller rotfyllning. Är det upprepade behandlingar, rådgör med oss på blodcentralen om hur länge du ska vänta.
Akupunktur är inget hinder för blodgivning om behandlingen utförs av sjukvårdspersonal inom hälso-och sjukvården och med engångsnålar. I övriga fall vänta 6 månader. Ibland kan orsaken till akupunkturen vara hinder för blodgivning, rådgör med din blodcentral.
Från 1 december 2025: Är du blodgivare i en region som infört NAT-tester, kan du behöva vänta 4 månader innan du ger blod, rådgör med din blodcentral.
Läs mer mer om NAT-testning och individuell riskbedömning.
Om du hade en kraftigare förkylning eller feber högre än 38 C, så ska du vänta i 14 dagar, vara fullt frisk och utan symtom, innan du ger blod. Har du haft en lättare förkylning kan du ge blod när du känner dig fullt frisk och är utan symtom.
Om du haft covid-19 gäller andra regler. Läs mer i frågan Jag har haft covid-19, när kan jag ge blod igen?
Nej, du kan inte ge blod om du haft stroke.
Många läkemedel i sig är inget hinder för att ge blod, men sjukdomen eller besvären som gör att du använder medicinen kan innebära att du inte får ge blod. Din blodcentral måste därför göra en individuell bedömning om det är lämpligt att du ger blod. Ofta kan du ge blod efter att du slutat med medicinen. Tiden du måste vänta varierar från 1 dygn upp till flera år.
Om du kan ge blod eller inte beror på vilken typ av cancer som du haft. I de flesta fall kan du inte ge blod även om du är frisk från din cancer.
För att vara säker på vad som gäller för dig kan du kontakta din blodcentral.
Om du haft covid-19 men inte haft någon feber så får du ge blod när du har varit helt utan symtom i minst en dag. Om du haft feber över 38 grader så ska du vänta i minst 14 dagar efter att du blivit frisk.
Att injicera preparat utanför sjukvården medför risk för blodsmitta. Du behöver vänta 6 månader med att ge blod, efter den sista sexuella kontakten.
Från 1 december 2025: Är du blodgivare i en region som infört NAT-tester behöver du vänta 4 månader efter den sista sexuella kontakten, innan du ger blod.
Läs mer mer om NAT-testning och individuell riskbedömning.
Förhöjd risk för blodsmitta finns hos en person med en smittsam sjukdom som överförs med blod, exempelvis hepatit eller HIV. Förhöjd risk för blodsmitta finns även hos personer som injicerar droger eller andra substanser. Även den som köper eller säljer sex har förhöjd risk för blodsmitta.
Du behöver vänta 6 månader med att ge blod, efter den sista sexuella kontakten, om du har sex med en person som har förhöjd risk för blodsmitta.
Från 1 december 2025: Är du blodgivare i en region som infört NAT-tester behöver du vänta i 4 månader med att ge blod, efter den sexuella kontakten, om du har sex med en person som har förhöjd blodsmitta.
Läs mer om NAT-testning och individuell riskbedömning.
Med sexuellt umgänge menar vi vaginalt, oralt eller analt sex även om kondom eller annat skydd har använts.
Du behöver vänta 6 månader med att ge blod efter piercing och håltagning i huden.
Från 1 december 2025: Är du blodgivare i en region som infört NAT-tester behöver du vänta 4 månader innan du ger blod.
Läs mer mer om NAT-testning och individuell riskbedömning.
Du ska vänta 6 månader innan du kan ge blod.
Från 1 december 2025: Är du blodgivare i en region som infört NAT-tester så ska du vänta 4 månader innan du kan ge blod.
Läs mer om NAT-testning och individuell riskbedömning.
Efter sexuellt umgänge med en ny partner ska du vänta minst 3 månader med att ge blod.
Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader innan du kan ge blod.
Från 1 december 2025: Är du blodgivare i en region som infört NAT-tester och har ny partner, tillfällig partner eller flera sexpartners ska du vänta 4 månader innan du kan ge blod, oavsett kön.
Läs mer mer om NAT-testning och individuell riskbedömning.
För att kunna ge blod behöver du ha ett svenskt personnummer och en giltig svensk ID-handling. Du behöver även kunna förstå och prata svenska. Det är för att det inte får finnas någon risk för missförstånd om din hälsa eller när du eventuellt inte ska ge blod.
I Stockholm, Uppsala och Göteborg är det möjligt att ge blod på engelska.
Du kan läsa mer på sidan English speaking blood donors
Generellt finns det inget hinder för dig att ge blod i Sverige även om du flyttat utomlands. Men beroende på vilket land du bor i kan du behöva göra ett uppehåll från att ge blod. Det är risken för olika sjukdomar som styr hur lång tiden för uppehållet blir.
Ibland måste du vänta med att ge blod efter ett besök i ett annat land. Det är framför allt risken för malaria som styr hur lång tiden för uppehållet blir men under vissa perioder sprids även sjukdomar i Europa som kan påverka om du kan ge blod eller inte.
Du kan läsa mer på sidan Blodgivning och resor.
Rädda liv på arbetstid är ett initiativ för att underlätta blodgivningen och få fler att bli blodgivare. Tidsbrist och glömska är de vanligaste anledningarna till att de som kan och vill ge blod inte blir blodgivare. Arbetsgivare som uppmuntrar till blodgivning på arbetstid gör därför en viktig samhällsinsats.
I svensk sjukvård behövs en blodpåse i minuten, dygnet runt, året om. Blod kan bara lagras i sex veckor. Därför är det avgörande med en jämn ström blodgivare. När ni räddar liv på arbetstid bidrar ni till att det finns blod till de patienter som behöver och varje gång en medarbetare ger blod kan upp till tre människors liv räddas.
Fyll i formuläret så hör er blodcentral av sig med mer information!
”*” anger obligatoriska fält
Att engagera sig i Rädda liv på arbetstid är enkelt. Det enda som behövs är att ni fattar ett beslut om att anställda får ge blod på arbetstid. Sprid information om blodgivning och påminn om förmånen så hjälper ni medarbetarna att komma ihåg att ge blod.
.
Du kan ge blod redan dagen efter att du tagit ett akut-p-piller, om du mår bra.
Akut-p-piller kallas ibland för dagen efter-piller.
Du kan ge blod även när du använder preventivmedel.
Kallelsen till första blodgivningen är en bekräftelse på att allt är bra. Du blir troligen kallad efter 2–6 veckor. Om du är registrerad på en blodbuss dröjer kallelsen till nästa gång bussen är på plats igen. Vill du ge blod tidigare är du välkommen till en fast blodcentral.
Ja, en blodbuss fungerar precis likadant som en blodcentral.
Du kan anmäla dig här på Geblod.nu genom att göra snabbkollen. Du kan även kontakta en blodcentral direkt.
Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader, efter den sista sexuella kontakten, innan du kan ge blod.
Från 1 december 2025: Är du blodgivare i en region som infört NAT-tester och har ny partner, tillfällig partner eller flera sexpartners ska du vänta 4 månader innan du kan ge blod, oavsett kön.
Läs mer mer om NAT-testning och individuell riskbedömning.
Det kostar inget att ge blod.
Det är vanligt att blodgivaren får en gåva eller ett presentkort som tack. Detta kan dock variera lokalt. Kontakta närmaste blodcentral för att få reda på vilka rutiner som finns där.
Blodet används till både barn och vuxna vid behandling av kroniska sjukdomar och cancer, vid operationer, olyckor och förlossningar med mera.
Det är frivilligt att ge blod. Det finns inga krav på hur ofta du ska ge och du kan när som helst sluta att ge blod utan att behöva uppge skäl. Män kan ge blod högst 4 gånger per år. Kvinnor kan ge blod 3-4 gånger per år. Detta bestäms av den lokala blodverksamheten beroende på hur mycket järn som finns lagrat i kroppen.
En del tycker att det känns som att ta ett blodprov. Nålen sätts in i armvecket, ett ställe som är mindre känsligt än till exempel en fingertopp. Många blodgivare känner inget obehag alls. Om du provar, men upplever att du inte klarar det, kan du när som helst avbryta ditt besök utan att förklara varför.
Om du är kvinna måste ditt blodvärde (Hb) vara minst 125 g/L. För män gäller 135 g/L. Ditt blodvärde kontrolleras vid varje blodgivning.
Det finns olika lokala rutiner, kontakta din blodcentral för att ta reda på hur länge du kan fortsätta med blodgivning.
Det vi vet är att gruppen blodgivare från början är generellt friska individer och att många upplever det som positivt att hjälpa andra människor. Ingen forskning talar för att det generellt skulle vara varken bra eller dåligt för hälsan att ge blod.
Grundkraven för att bli blodgivare är att du har fyllt 18 år, väger minst 50 kg, är frisk, har giltig ID-handling och svenskt personnummer samt talar och förstår svenska*. Det finns mycket som påverkar om du kan ge blod, till exempel sjukdomar, resor, läkemedel eller om du blivit utsatt för risk för blodsmitta. Kontakta en blodcentral för rådgivning.
*I Stockholm, Uppsala och Göteborg kan du även ge blod på engelska. Läs mer på sidan English speaking donors are welcome to donate blood in Stockholm, Uppsala and Gothenburg.
Ja. Du ger av ditt överskott så du får inte blodbrist av att ge blod. Vi kontrollerar ditt blodvärde vid varje blodgivning. En frisk människa bildar nytt blod hela tiden.
Blodgivning ska vara ditt eget beslut och därför måste du vänta tills du är myndig.
Du kan rädda liv när du ger blod. Tack vare blodgivare får tusentals patienter hjälp vid behandling av cancer och kroniska sjukdomar, operationer och förlossningar.
Blod kan inte tillverkas på konstgjord väg, utan det kan bara ges från människa till människa.
Ja det får du, bara det har gått minst 9 månader efter förlossningen.
Efter en medicinsk abort med tabletter ska du vänta minst 3 månader eller lika lång tid som graviditeten varade. Har du gjort en kirurgisk abort ska du vänta minst 6 månader innan du kan ge blod.
Vänta lika länge som graviditeten pågått, men minst 3 månader. Om det krävdes ett kirurgiskt ingrepp måste du avvakta med blodgivning i minst 6 månader efter ingreppet.
När du är gravid ska du inte ge blod. Du och din bebis behöver allt ditt blod. Vänta med att ge blod till minst 9 månader efter förlossningen.
De järntabletter du erbjuds efter varje blodgivning är tänkta som en ersättning för den järnmängd du förlorat i samband med blodgivningen. Du behöver inte ta dem dagligen. Att glömma bort att ta tabletterna några dagar spelar ingen roll. Fortsätt att ta järntabletterna som vanligt till de har tagit slut.
Du förlorar järn i samband med blodgivningen och det krävs järn för att kroppen ska bilda nytt blod. Därför får du järntabletter av oss, de motsvarar den mängd järn du gett.
Blodcentralen kontaktar dig så fort som möjligt. Det kan ta 1-8 veckor om provet måste skickas vidare till ett annat laboratorium för ytterligare testning.
Om du misstänker att du är smittad är det viktigt att du inte ger blod. Då ska du i första hand kontakta din vårdcentral eller annan vårdinrättning för rådgivning och eventuell provtagning. Har du frågor kring blodgivning är du alltid välkommen att kontakta närmaste blodcentral. Vi har tystnadsplikt.
Det tar 2–4 veckor innan de röda blodkropparna återbildats. Det är dessa som tar längst tid att återbilda.
De flesta känner inte av någonting. Du kan jobba som vanligt efteråt. När du ska ge blod ska du må bra och känna dig pigg. Det är viktigt att du ätit och druckit något innan.
När du gett blod ska du ta det lugnt en stund efteråt. Du blir oftast erbjuden något att dricka för att hjälpa kroppen att återställa vätskebalansen.
Känner du dig sjuk ska du direkt kontakta den blodcentral där du gav blod, plasma eller trombocyter. Det gäller om du blir sjuk inom tre dagar efter din blodgivning.
Du hittar kontaktuppgifter på sidan Här finns vi.
Det är viktigt att ta det lugnt en stund efteråt samtidigt som personalen har koll på att du mår bra, speciellt efter din första blodgivning. Drick både innan och efter blodgivningen.
För att ge blod måste du kunna visa en giltig identitetshandling innehållandes:
Exempel på identitetshandlingar som kan godtas:
Ja, för att det ska vara säkert för dig att ge blod och säkert för mottagaren att ta emot ditt blod. Vid provtagningen ser vi ditt blodvärde, hur mycket järn du har i kroppen och hur dina blodkroppar ser ut. Blodet kontrolleras även för hiv, hepatit (ex gulsot), syfilis och HTLV I + II.
Du ger 4,5 dl vid varje blodgivning. Det är mindre än 10 procent av din totala blodvolym. En vuxen person har omkring 4-6 liter blod i kroppen beroende på kroppsvikt.
Män kan ge blod högst 4 gånger per år. Kvinnor kan ge blod 3-4 gånger per år. Detta bestäms av den lokala blodverksamheten beroende på hur mycket järn som finns lagrat i kroppen.
Det är viktigt, både för din egen skull och för blodmottagarens. Tester kan inte upptäcka smitta när en person är helt nysmittad. Därför är det nödvändigt att svara ärligt på våra frågor, även om det vid varje blodgivning testas för hiv, hepatit och syfilis.
Själva blodgivningen tar omkring 10 minuter, och hela besöket kan ta mellan 20 och 45 minuter.
På flera blodcentraler och blodbussar i landet kan du ge blod som gästblodgivare när du är på tillfälligt besök. Både gästblodcentralen och hemmablodcentralen måste vara anslutna till gästblodgivning. Det går ännu inte på alla blodcentraler, men fler ansluter sig efter hand. Här kan du bli gästblodgivare.
NAT (nukleinsyratester) är en metod som hittar DNA och RNA från virus och i blodet. Eftersom virus kan överföras via blodtransfusioner testas varje blodgivare vid varje blodgivningstillfälle.
Med NAT-tester som ett komplement till nuvarande serologiska tester kan blodsmitta upptäckas i ett tidigare skede.
Du kan ge blod när du har mens, så länge du mår bra
Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.
