Isabelles kamp mot cancern
Berättelser

Isabelles kamp mot cancern

När Isabelle fick sin cancerdiagnos var hon bara sex år gammal. Hennes första tanke var att hon skulle dö. 2,5 år senare har hon precis haft sitt friskkalas. Utan blodtransfusioner hade hon inte klarat den tuffa cancerbehandlingen och nu vill Isabelle tacka sina blodgivare. ”Jag är jättetacksam, de som gav mig blod gjorde så jag överlevde min cancerbehandling”.
"”Jag är jättetacksam, de som gav mig blod gjorde så jag överlevde min cancerbehandling”"

Akut lymfatisk leukemi. Efter några dagar av allvarliga infektioner som tvingat Isabelle att ta antibiotika och vara inlagd på sjukhus så kom diagnosen. Det var starten på en lång kamp av sjukhusvistelser, cytostatika och tuffa behandlingar för att bli frisk igen. ”För en sexåring är en behandling på 2,5 år en livstid”, säger Isabelles mamma Angelica när hon berättar om den första tiden efter diagnosen.

Under det första halvåret pågick den mest intensiva behandlingen. Den starka cytostatikan tryckte ner immunförsvaret vilket gjorde att benmärgen inte kunde producera tillräckligt med blod. Blodvärdena hölls under konstant uppsikt och blodtransfusioner var det enda sättet att hjälpa kroppen att kämpa mot cancern. ”Det hade inte gått att bli frisk utan blodtransfusionerna. Isabelle hade inte överlevt en sådan stark och intensiv behandling om hon inte hade fått påfyllning av blod” berättar Isabelles mamma.

Isabelle och mamma Angelica vet inte exakt hur många gånger Isabelle fick blod- och trombocyttransfusioner under behandlingen. ”För någon som inte genomgår en cancerbehandling är kanske en blodtransfusion är en stor sak”, säger Angelica. ”Men för oss var det ju bara en…” ”Vardag”, fyller Isabelle i. Isabelle berättar att hon var precis som Dracula när hon fick blod. ”Han äter och dricker sådana blodpåsar. Det var som att jag åt blod, fast genom min port!”

Det går inte att ta miste på den tacksamhet som Isabelle känner gentemot de blodgivare som hjälpt henne under behandlingen. ”Jag jättetacksam för att de kunde ge mig blod så jag kunde överleva min cancerbehandling. När jag blir stor ska jag också bli blodgivare”, säger Isabelle stolt. Mamma Angelica är lika tacksam. ”Vi pratade ofta om att en snäll människa gått in på en blodgivningscentral och gett av sitt blod för att hjälpa någon annan. Det är så himla fint.”

På Instagram och Facebook har följarna som varit med Isabelle sedan början av behandlingen under kontot ”Isabelles kamp mot cancern” nyligen fått fira tillsammans med familjen. Efter den 2,5 år långa behandlingen kunde äntligen det stora friskkalaset hållas, något som Isabelle sett fram emot sedan hon fick diagnosen. Kalaset innehöll ballonger, tårtor och hoppborgar. Nu ser Isabelle fram emot att få börja skolan igen. ”Jag har nästan aldrig fått göra läxor och det ska bara bli kul!” säger hon och ler.

Blodtransfusioner behövs i majoriteten av alla cancerbehandlingar. Vill du hjälpa de tusentals människor som kämpar mot cancer, anmäl dig på www.GeBlod.nu/bli.blodgivare. Tack för att du räddar liv.

Fler berättelser

Att ge blod är det finaste man kan göra

Läs mer här

Gunilla är blodgivare för att ge tillbaka

Läs mer här

Helens förlossning slutade med blodtransfusioner

Läs mer här

Isabelles kamp mot cancern

Läs mer här

“Utan blodgivare hade vi inte haft Freya här nu”

Läs mer här

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.