Gunilla är blodgivare för att ge tillbaka
Berättelser

Gunilla är blodgivare för att ge tillbaka

Gunilla har med egna ögon sett vad blodtransfusioner och medicin med blodkomponenter kan göra i kampen mot sjukdom. Hennes son Jonathan fick diagnosen lungfibros när han var fem år gammal och blodet var avgörande för honom under åren då han väntade på nya lungor. Jonathan förlorade kampen mot tiden och hann aldrig få nya lungor, och kort efter att sonen gått bort bestämde Gunilla sig för att det var dags att betala tillbaka. Hon är nu blodgivare och vill få fler att förstå vilken skillnad blodet gör i barns kamp mot tillfrisknande.
"”Att sitta där och ha ett barn som knappt kan andas, som sedan får en påse blod och så är det som att vända en hand. Hade man förstått det skulle alla vara blodgivare, tror jag.”"

Gunillas son Jonathan fick diagnosen lungfibros när han bara var fem år gammal. Från det var han syrgasberoende dygnet runt, och läkarna gav beskedet att han om några år skulle behöva ett par nya lungor. Läkarna provade flera olika typer av behandlingar för att hjälpa Jonathan, men ingenting fungerade tills de provade biologisk medicinering baserat på blodkomponenter.

”Innan Jonathan fick mediciner som var baserat på blod hade ingenting fungerat. Han fick först låga doser cellgift men det klarade inte hans njurar, och då var det biologiska mediciner som fanns att tillgå tillslut, på experimentell nivå. Och vilken skillnad det gjorde. Det var mirakelmedicin som gjorde  så att Jonathan kunde fortsätta sin kamp”, berättar Gunilla.

Under alla år som Jonathan kämpade mot sjukdomen såg Gunilla hur blodet hjälpte honom, inte bara genom medicineringen men också via de blodtransfusioner han fick för blödningar som uppstod i kroppen. Men den viktigaste pusselbiten för att bli frisk kom aldrig. Efter att Jonathan stått på listan för att få ett par lungor i tre år så förlorade han kampen mot tiden. 

”Efter att Jonathan gick bort 2015, när jag kände att jag orkade, så var det bara in och registrera sig för att bli blodgivare. Jag tänkte nu jäklar ska det ges blod, eftersom jag förstod hur fantastisk medicin det är. Jag hade absolut inte tid att ge blod när Jonathan var sjuk, men efteråt var det dags att börja ge tillbaka,” berättar Gunilla.

När Gunilla berättar om hur mycket hjälp Jonathan fick från blodmediciner och blodtransfusioner vill hon understryka hur snabb skillnad blodet gör för ett sjukt barn.

”Det går på en sekund om du får en blodpåse från att du är trött, hängig och dålig till att du helt plötsligt har färg på kinderna och hoppar i sängen, om man är ett barn. Så det är helt fantastiskt. Att ha fått se det… Att man sitter där och har ett barn som knappt kan andas, och så får han en påse blod och så är det som att vända en hand. Hade man förstått det skulle nog alla vara blodgivare, tror jag”, säger hon.

Sedan 2015 är Gunilla blodgivare, men hon ger inte bara tillbaka på det sättet. Hon är också generalsekreterare i Jontefonden, ett initiativ från Jonathan och hans bror Christian som handlar om att sätta guldkant i vardagen och stötta familjer som väntar på eller som genomgått en organtransplantation. Jontefonden startade med att bröderna skramlade pengar i bössor för att kunna ge bort roliga saker till barnen, men Gunilla insåg att samtalen med föräldrarna var en minst lika viktig del. Idag är Jontefonden en rikstäckande verksamhet som stödjer barn och ungdomar som väntar på eller som genomgått en organtransplantation, deras syskon och familjer. Fokus är att sätta guldkant i vardagen, men också bidra med ett nätverk och fungera som stöd för de drabbade.

”Vi har baserat mycket av Jontefonden arbete på det som vi själva hade velat ha, men inte fick under den tiden Jonathan var sjuk. Förhoppningen för framtiden är att alla familjer som väntar på organ eller genomgått transplantation ska ha kontakt med oss, för vi kan hjälpa dem så mycket på vägen” säger Gunilla.

Utöver Jontefonden och sin egen insats som blodgivare vill Gunilla också få fler att ge blod. Hon vet vilken stor skillnad blodet gör i kamp mot sjukdom, och det krävs så lite för att hjälpa någon annan.

”Jag tänker såhär…det är en så otroligt liten insats för mig. Det handlar om fem minuter till en kvart och sedan är det klart. Och jag får en liten hälsokoll och en liten blodtryckscheck. Så ser man blodet som kommer ut, och så tänker man att det här är bra grejer. Det har ingen nytta för mig nu, men det är avgörande för någon annan”, säger Gunilla.

Fler berättelser

Att ge blod är det finaste man kan göra

Läs mer här

Gunilla är blodgivare för att ge tillbaka

Läs mer här

Helens förlossning slutade med blodtransfusioner

Läs mer här

Isabelles kamp mot cancern

Läs mer här

“Utan blodgivare hade vi inte haft Freya här nu”

Läs mer här

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Från 1 maj 2021: Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader, efter den sista sexuella kontakten, innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. 

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Gå vidare genom att välja ett alternativ nedan.

{{ center.post_title }}
{{ center.meta.blood_center_phone }}