Diana fick livräddande blodtransfusioner efter rutiningrepp
Berättelser

Diana fick livräddande blodtransfusioner efter rutiningrepp

Diana var 39 år, gift med fyra barn, nyinflyttad i huset utanför Stockholm och hade nyligen fått en ny chefstjänst i fastighetsbranschen. Livet var på många sätt allt Diana hade drömt om, och det rullade på i hög fart. När Diana fick veta att hon behövde genomgå en gynekologisk rutinoperation hann hon inte tänka särskilt mycket på det. Hon skulle bara lämna på förskolan, åka till kliniken och sen vara hemma igen på eftermiddagen. Men det som skulle vara ett enkelt ingrepp blev en mardröm. Flera komplikationer tillstötte och resulterade bland annat i en störtblödning. Dianas blodvärde sjönk drastiskt och låg som lägst på 57g/l. Hon fick akut blodtransfusion och skickades därefter hem.
"Jag har fått upp ögonen för människor som ger blod. Jag har förstått vad det betyder."

Veckan efter operationen mådde hon allt sämre. Febertoppar kom och gick, hon kräktes, blödningarna ville inte sluta och hon hade svåra smärtor. Vid ett återbesök på kliniken där hon hade opererats konstaterades ytterligare komplikationer och ordinationen var att vila och avvakta.  Dianas man Tony som såg sin fru bli svagare dag för dag, skjutsade henne till slut till akuten i Huddinge.

– Där räddade de mitt liv, berättar Diana med tacksamhet i rösten.

Inflammationsvärdet, CRP, var skyhögt. Diana hallucinerade och blev genast inlagd med dropp. Fler prover togs och läkaren förklarade för Tony att Diana inte skulle kunna åka hem på ett tag. Ännu visste ingen exakt varför Diana mådde så dåligt.

Det blev ungefär tre veckor på sjukhus. Det visade sig vara en kedjereaktion av olyckliga omständigheter, med början vid operationstillfället, som hade lett till att Diana vara nära att mista livet.

– Jag minns knappt de första veckorna på sjukhuset. Min yngsta dotter var inte ens två år fyllda. Barnen var ledsna och oroliga av att se mig i en sjukhussäng med slangar överallt.

När läget hade blivit mer stabilt och Diana återigen fick blodtransfusioner kunde hon känna hur hon piggnade till och fick tillbaka lite kraft i kropp och sinne. De senaste två åren varit en lång återhämtningsperiod med täta läkarkontroller. Hon kommer få leva med smärta och förhöjd risk för blodpropp resten av livet. Ändå är tacksamheten stor.

– Jag har fått upp ögonen för människor som ger blod. Jag har förstått vad det betyder. Mina barn får ha mig och jag får se dem växa upp. Jag hade aldrig klarat mig utan blodet, mitt hjärta hade slutat slå. Jag vill verkligen tacka alla människor, de ska veta att de gör skillnad. De räddar liv på riktigt. Nu för tiden försöker jag övertala så många jag kan att ge blod.

 

Fler berättelser

Diana fick livräddande blodtransfusioner efter rutiningrepp

Läs mer här

Att ge blod är det finaste man kan göra

Läs mer här

Gunilla är blodgivare för att ge tillbaka

Läs mer här

Helens förlossning slutade med blodtransfusioner

Läs mer här

Isabelles kamp mot cancern

Läs mer här

“Utan blodgivare hade vi inte haft Freya här nu”

Läs mer här

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Från 1 maj 2021: Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader, efter den sista sexuella kontakten, innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. 

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Gå vidare genom att välja ett alternativ nedan.

{{ center.post_title }}
{{ center.meta.blood_center_phone }}