Blodet räddade Wilburs liv
Berättelser

Blodet räddade Wilburs liv

Som för många andra nyblivna föräldrar var Jurirat Naiarun Stredes första år som mamma fyllda av både glädje och oro. Hennes son Wilbur var efterlängtad och föddes utan komplikationer. Men när han vid ett halvårs ålder började blöda näsblod och det skedde allt oftare, anade Jurirat oråd.
"Det var fara för hans liv och bland det första som hände var att han fick blodtransfusioner"

Hennes farhågor möttes av lugnande besked från sjukvården och Jurirat försökte fokusera på glädjen. När Wilbur började på förskolan kom han allt som oftast hem med blåmärken och tussar i näsan och Jurirat försökte återigen få hjälp och möttes av uppmaningar om att sluta oroa sig.

– Jag såg ju att han blev blekare och liksom gul i ögonvitorna. Och så näsblodet och blåmärkena. Och han var så trött! Vi bestämde oss till slut för att åka in till akuten.

På akuten förlorade Wilbur medvetandet och det upptäcktes snabbt att hans Hb-värde låg på 50 g/L, vilket är extremt lågt.

– Det var fara för hans liv och bland det första som hände var att han fick blodtransfusioner, berättar Jurirat och ryser till när hon minns de dramatiska timmarna innan Wilbur fick blod och läget stabiliserades.

Nästan direkt när Wilbur hade fått blod märktes det att han mådde bättre. Men oroliga månader väntade, då otaliga prov behövde tas för att läkarna skulle förstå vad som inte stämde. Under den perioden fick Wilbur blod flera gånger och Jurirat tog steget att själv bli blodgivare.

– När ditt barn är sjukt och du inte vet vad det handlar om – det är som att tappa kontrollen helt. Blodet räddade Wilburs liv. Att ge blod var det enda konkreta jag kunde göra, där och då. Sedan dess har jag varit blodgivare, och jag ger så ofta jag kan, fyra gånger om året. Jag försöker också få andra att ge blod, berättar Jurirat.

Efter lång väntan fick familjen veta att Wilbur har medfödd Von Willebrands sjukdom (VWS), vilket gör att han lätt blöder och att hans blod inte koagulerar som det ska. Han fick då också ett kort med information om sjukdomen som han alltid ska bära med sig, så att han kan få rätt hjälp om en blödning skulle uppstå.

– Jag minns från innan vi fick veta, och innan jag hade mediciner – att blodet bara rann och rann om jag fick ett sår. Ibland fick jag näsblod under natten och låg och svalde blod i sömnen. Och spydde svart när jag vaknade. Och om jag nös blev det alltid näsblod, berättar Wilbur. Det var ibland rätt jobbigt att vara känd som ”han som alltid blöder” i skolan. Jag ville så gärna spela amerikansk fotboll när jag var liten, som mina morbröder gör. Men det gick inte. Jag fick blåmärken bara av att få en kram.

Idag är Wilbur en pigg och levnadsglad 17-åring, som tävlar i gokart med sin pappa som mekaniker och gärna jobbar extra på mammas restaurang. Efter gymnasiet vill han jobba med något där man träffar mycket människor.

Jurirat är numera 4-barnsmamma och driver matföretag och restaurang. Inte konstigt kanske att hon uppskattar en lugn stund på blodcentralen.

– Det är supermysigt. Det är som att gå på spa!  Du kommer dit och så får du lite saft och så ligger du bara där och blir ompysslad och tar det lugnt. Och räddar liv.

Fler berättelser

Blodet räddade Wilburs liv

Läs mer här

”Tack vare blodgivare kan jag se mina barn växa upp”

Läs mer här

Att ge blod är det finaste man kan göra

Läs mer här

Gunilla är blodgivare för att ge tillbaka

Läs mer här

Helens förlossning slutade med blodtransfusioner

Läs mer här

Isabelles kamp mot cancern

Läs mer här

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Från 1 maj 2021: Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader, efter den sista sexuella kontakten, innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. 

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Gå vidare genom att välja ett alternativ nedan.

{{ center.post_title }}
{{ center.meta.blood_center_phone }}