När larmet går – möt Gabriel på ambulanshelikoptern
Nyhet

När larmet går – möt Gabriel på ambulanshelikoptern

Under hösten har GeBlod samarbetat tillsammans med ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen i en stor filmproduktion. I filmen får tittaren följa med i en utryckning till en olyckplats där blodtransfusion räddar patientens liv. Gabriel Skallsjö, helikopterläkare, berättar i filmen hur betydelsefulla blodgivarnas insatser är för att kunna ge blodtransfusion på plats och under färd till sjukhus. I denna intervju dyker vi ner i Gabriels viktiga arbete och pratar om blodets avgörande roll i luftburen intensivvård.

Hej Gabriel! Vem är du?

Jag heter Gabriel Skallsjö och är läkare på ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen. Jag har arbetat i verksamheten i 13 år. I grunden är jag anestesiläkare och är en av cirka 40 anställda på ambulanshelikoptern i Västra Götaland. Jag är också den som intervjuas i filmen som vi spelat in tillsammans med GeBlod, i den berättar jag om vår luftburna intensivvårdsverksamhet och vilken roll blodet har i den.

Vilka är dina kollegor?

I vår verksamhet har vi 12 medicinska besättningar, de består av anestesiläkare och anestesisjuksköterskor som kommer från alla sjukhusförvaltningar i Västra Götalandsregionen. Vi har också tio piloter och tre tekniker. Vi har även en verksamhetschef, en sektionschef, en ansvarig för forskning och utveckling, samt två utbildningsansvariga. Alla de funktionerna ingår även i de operativa besättningarna.

Berätta mer, vad är ert uppdrag?

Vår verksamhet går ut på att bedriva intensivvård av sjukhuskvalitet innan patienten når sjukhus. Vi vårdar alltså patienten på olyckplatsen eller under transporten till sjukhus. Syftet är att placera hög medicin kompetens direkt på plats. Vi bistår också regionens vägambulanser och medverkar i Sjöfartsverkets räddningshelikopterverksamhet när svåra olyckor eller sjukdomsfall sker till sjöss. I vårt uppdrag ingår också uttryckningar vid katastrofer eller masskadesituationer, att genomföra neonatala intensivvårdstransporter samt utbilda sjuksköterskor och läkare i ämnet prehospital intensivvård. Och bedriva forskning och utveckling inom ämnet. Flera olika uppdrag, helt enkelt!

Hur många uttryckningar gör ni?

Vi har ungefär 1 700 larm per år i Västra Götalandsregionen, totalt i Sveriges samtliga ambulanshelikopterverksamheter som bär med sig blodprodukter är det ungefär 5 000 uttryckningar per år.

Kan du ta med oss på hur ett hur larm går till?

Absolut! Varje år inkommer ungefär 200 000 larm till ambulansverksamheterna i Västra Götalandsregionen och varav 60 000 är i den högsta allvarlighetsnivån. De svårare uppdragen scannas först av en sjuksköterska, en så kallad HEMS-koordinator. HEMS är en engelsk förkortning av Helicopter Emergency Medical Service och koordinatorns jobb går ut på att hitta uppdragen där ambulanshelikoptern behövs. När vi som är i tjänst nås av ett larm från HEMS-koordinatorn piper det till i våra radioapparater. HEMS-koordinatorn ropar ut vad som hänt och var det skett, därefter är det helikopterläkaren som fattar det medicinska beslutet om uttryckning ska ske. Det är detta skede som visas i filmerna.

Ni bestämmer er för att rycka ut – vad händer?

Som vi också får se i filmen förbereder vi oss för uttryckning. Piloterna gör helikoptern redo för start och backar ut helikoptern ur hangaren. Vi i den medicinska besättningen klär på oss vår utrustning och går ombord i helikoptern som redan är igång. En kort checklista gås igenom och helikoptern lyfter. Vi vill självklart komma iväg så snabbt som möjligt, normalt tar det ungefär 4-5 minuter från larm tills det att vi lyfter och lämnar basen. Under flygningen så kommunicerar vi med ambulanser, HEMS-koordinatorn och annan räddningstjänst. Vi i den medicinska besättningen förbereder oss på vad vi ska mötas av på platsen.

När ni beger er på uttryckning har ni med blod i helikoptern. Varför?

Så är det! Detta är vi mycket tacksamma för, eftersom det gör att vi kan ge blod redan på olyckplatsen eller i helikoptern under färden till sjukhus. Vi möter och tar hand om många allvarligt skadade människor i vår verksamhet. En betydande del av dessa patienter har en svår blödning och dessa människor riskerar att blöda ihjäl om inte blödningen kommer under kontroll snabbt. Att blodtransfusioner kan ges redan innan vi nått sjukhus ger patienten största möjliga chans att klara den allvarliga situationen. Tack vare fantastiska människor som ger blod tror vi alltså att vi kan rädda fler människors liv i vår verksamhet.

Vad har ni med för blod i helikoptern?

Vi har med oss något som kallas helblod i blodgrupp O-. Helblod betyder att blodpåsen innehåller alla tre blodkomponenter; röda blodkroppar, plasma och blodplättar (trombocyter). Att blodgruppen vi bär med oss är O- är en förutsättning för att kunna ge blodtransfusion innan patienten nått sjukhus. Vid blodtransfusion behöver nämligen patienten blodgrupperas för att matchas med blodet som ges. Vid en akut situation finns ingen tid eller möjlighet att göra detta. Blod med blodgrupp O- kan däremot alla människor ta emot och används därför i akuta situationer. Vi har även med torrplasma, av blodgruppen AB, som också kan ges till alla patienter utan blodgruppering.

Har helblodet och torrplasman olika funktioner för patienten?

Ja, så är det. Torrplasman innehåller koncentrerade koagulationsfaktorer som hjälper till att stoppa blödningen. Helblodet innehåller förutom röda blodkroppar som behövs för syretransporten, mera plasma och även blodplättar (trombocyter) som är helt nödvändiga för att bilda ett koagel som kan minska eller stoppa blödningen.

Vid vilka situationer ger ni oftast blodtransfusion?

Det är ofta till vad vi kallar multitraumatiserade patienter. Det är oftast vägtrafikolyckor, en sådan uttryckning som vi får följa i filmen, men det kan också vara vid fall från höga höjder, exempelvis. Blodtransfusion ges även vid pulsåderbrock eller andra typer av blödningar, exempelvis efter en förlossning.

Varför spela in en film med GeBlod?

I och med att det alltid finns ett behov av välfyllda blodlager inom sjukvården samt att ambulanshelikoptrar är en medial magnet började vi på ambulanshelikoptern tillsammans med GeBlod fundera på en reklamfilm i syfte att rekrytera fler blodgivare. Redan 2019 startades ett samarbete och 2020 anlitade GeBlod en upphandlad byrå för regi och produktion, därefter kom en pandemi i vägen. Men 2022 startades produktionen upp igen!

Hur var det att delta i inspelningen?

Det var en speciell arbetsdag, minst sagt! Ambulanshelikoptern och vi i besättningen var i tjänst under hela inspelningen så om ett larm kom avbröts inspelningen. Det var en kall och regnig novembernatt där vi tillsammans i ett stort och engagerat inspelningsteam arbetade efter de förutsättningar som fanns. Det var spännande att få insikt i filmvärlden och uppleva kommunikationsperspektivet på vår verksamhet.

Vi alla lärde oss mycket och vi är glada att kunna hjälpa GeBlod i arbetet med att rekrytera blodgivare. Tack vare blodgivarna har vi ju möjlighet att bättre hjälpa våra patienter och vill såklart uppmärksamma deras betydelse för vår verksamhet.

Tack för pratstunden, Gabriel!

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Från 1 maj 2021: Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader, efter den sista sexuella kontakten, innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. 

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Gå vidare genom att välja ett alternativ nedan.

{{ center.post_title }}
{{ center.meta.blood_center_phone }}