Mikael är tacksam för människor som ger blod
Nyhet

Mikael är tacksam för människor som ger blod

Blodmottagare och levertransplanterad. Här med sina hundar Krysset och Xtrem.

Mikael Nordensvan upptäckte att hans lever inte fungerade som den skulle. Det gjorde att hans blod försökte hitta nya vägar i kroppen vilket belastade blodsystemet. Trycket blev för stort och ett av Mikaels blodkärl brast. Blodtransfusionerna han fick var avgörande.

– Det var första gången jag fick blod. Hur mycket vet jag inte, men det räddade mitt liv.

Året var 2015 när Mikael befann sig hemma i sin lägenhet i Bohus och plötsligt drabbades av kraftiga smärtor i magen. Till en början trodde han att det skulle försvinna av sig självt och tänkte att han kunde vänta ut smärtorna. Men när hans mamma övertalade honom att åka till sjukhuset insåg han snabbt allvaret i situationen.

Resan till sjukhuset är något som Mikael knappt minns. Väl framme blev han genast uppmärksammad av sjuksköterskan som skötte triagen och den läkaren han träffade konstaterade snabbt att det handlar inte om dagar, utan om timmar. Då insåg Mikael att något var allvarligt fel, att han balanserade på gränsen mellan liv och död.

Det visade sig att det han först hade försökt skaka av som något tillfälligt var en lever som inte fungerade som den skulle. I stället för att blodet filtreras genom levern hade det hittat nya vägar genom kroppen, vilket ledde till ett bråck i ett av Mikaels blodkärl.

Sjukvården lyckades rädda Mikaels liv bland annat genom att tillföra blod. Något Mikael är väldigt tacksam för.

– Jag är otroligt tacksam för människor som ger blod och skriver upp sig i donationsregistret. Ibland hör man om blodbrist, och för någon som ligger där kan det vara skillnaden mellan liv och död.

Därmed inleddes en lång tid fylld av osäkerhet och tvivel. Läkarna förklarade att hans lever inte skulle bli bättre, utan att han behövde en ny. Men innan en transplantation skulle bli aktuell, skulle hans egen lever användas så länge som möjligt för att förlänga livslängden. Om en transplantation väl skedde kunde det krävas flera, och ju fler gånger man transplanterar, desto sämre blir chanserna till överlevnad.

Inte nog med det hade Mikael en ovanlig blodgrupp, vilket gjorde det svårare att hitta en lämplig donator. Om blodgrupperna inte matchar riskerar kroppen att stöta bort det nya organet, vilket är livshotande. Det tog därför lång tid innan en matchning hittades, något som påverkade Mikael djupt.

– År 2018 kallades jag till sjukhuset för en utvärdering inför transplantation. Jag fick avslag, och då förlorade jag allt. Jag planerade min begravning och fyllde i mina uppgifter i Vita Arkivet.

Vita Arkivet är en tjänst där man kan dela minnen, tankar och önskemål med sina nära och kära för när man inte längre är i livet. Dessa var tankar som Mikael brottades med och kombinationen av dålig hälsa och psykisk press var påfrestande.

Men 2019 kom vändningen. Mikael klarade utvärderingsprocessen och hamnade på donationslistan. Nu började en annan, mer optimistisk väntan.

– Man måste vara ständigt beredd. Telefonen ska vara laddad och påslagen, väskan behöver vara packad. Man ska kunna åka till sjukhuset när som helst inom två timmar.

Den 31 januari kom samtalet. Sjukhuset hade hittat en donator, och Mikaels familj mötte upp honom på sjukhuset. När han låg i sin sjukhussäng på operationsavdelningen kände han sig förväntansfull, tacksam men också nervös.

– Jag kände att jag måste vara stark för min familj och inte visa svaghet, men i själva verket var jag ledsen och nervös. Det är inte säkert att man överlever en sådan stor operation, även om chanserna är goda. Det är en av de värsta sakerna jag gjort i mitt liv – att säga farväl till min familj utan att veta om jag kommer att se dem igen.

När sjukvården transplanterar en lever riskerar det att gå åt mycket blod. Levertransplantationer är bland de operationerna med högst blodåtgång. Vid sällsynta fall har det använts uppemot 130 blodpåsar för en operation.

Mikael skulle träffa sin familj igen. Operationen gick bra, och redan efter fyra dagar mådde han tillräckligt bra för att få åka hem. Hans hund, Krysset, som han skaffade sig under sin sjukdomsperiod, väntade på honom.

– Han har varit en stor tröst. Om jag inte haft honom hade jag bara legat där inne, men nu var jag tvungen att ta mig ut. Hundarna är det viktigaste jag har.

Nu arbetar Mikael tillsammans med Krysset och hans valp som hundförare på Securitas. Vägen till ett nytt liv har varit lång, men idag mår Mikael bra och lever ett fungerande liv. Mycket tack vare blodgivare.

– Människor glömmer lätt hur viktigt detta är. Det kommer inte från himlen, utan det är tack vare alla de fina människor som faktiskt ger blod.

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Från 1 maj 2021: Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader, efter den sista sexuella kontakten, innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. 

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Gå vidare genom att välja ett alternativ nedan.

{{ center.post_title }}
{{ center.meta.blood_center_phone }}