Nyheter

Identifiera dig med Freja eID+ vid blodgivning

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin

Blodgivare kan nu använda Freja eID+ för att legitimera sig vid blodgivning, något Sveriges blodverksamheter hoppas underlättar för blodgivare.

Blodgivare behöver legitimera sig med giltig svensk legitimation vid blodgivning. Nu godkänner Sveriges blodverksamheter den digitala tjänsten Freja eID+ som legitimation vid blodgivning. Förhoppningsvis gör ett digitalt legitimationsalternativ i mobiltelefonen att blodgivning inte hindras för de som av någon anledning inte har legitimation med sig. 

– Många lämnar plånboken hemma när allt fler ärenden, så som köp eller identifiering, görs via mobiltelefonen. Nu kan blodgivare ge blod trots att man glömt eller lämnat legitimationen hemma genom att ha laddat ner och registrerat ett Freja eID+, säger Ingrid Johansson, ordförande i GeBlod kommunikation.

Att registrera Freja eID+

Freja eID är en kostnadsfri, statligt godkänd legitimation. Du skaffar Freja eID genom att ladda ner appen till din mobiltelefon och följer instruktionerna i appen.

För att legitimationen ska kunna användas vid blodgivning behöver du ha Freja eID+, vilket du får genom att göra en extra fysisk kontroll. Läs mer om Freja eID+ och hur du skaffar det här.

Övriga ID-handlingar som fungerar som legitimation vid  blodgivning:

– SIS-märkt ID-kort
– Svenskt körkort
– Svenskt pass med vinröd pärm (EU-pass)
– Svenskt nationellt ID-kort enligt förordningen (2005:661) om nationellt ID-kort

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Från 1 maj 2021: Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. 

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Gå vidare genom att välja ett alternativ nedan.

{{ center.post_title }}
{{ center.meta.blood_center_phone }}