Nyheter

Gunnar har gett blod 600 gånger

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin

Gunnar Tunmats från Örebro har gett blod och plasma i över 40 år. Han har därför ett imponerande antal blodgivningar på sin meritlista. Härom veckan gav han blod för 600:e gången.

Att ge blod är viktigt på riktigt. Det tycker Gunnar som för 40 år sedan började ge blod efter sin militärtjänst och därefter bara haft korta uppehåll under några perioder. Det har gjort att han kommit upp i hela 600 blod- och plasmagivningar och kan nog titulera sig som en av Sveriges rekordgivare.

– För mig är det självklart att ställa upp och hjälpa till om jag kan. Kan jag dela med mig av det jag har vill jag givetvis göra det, speciellt när det räddar människors liv, säger Gunnar.

Gunnar har inte bara gett blod utan också plasma. Plasma kan man ge med tätare intervall än blodgivning. Plasmagivning sker med hjälp av en maskin som under pågående givning separerar plasman ur blodet. Plasman samlas upp i en blodpåse och givaren får sedan tillbaka resterande blodkroppar. Hela processen är automatisk och sker i ett sterilt separationssystem konstruerad ungefär som en centrifug. Eftersom givaren får tillbaka sina röda blodkroppar förlorar givaren inget järn. Ungefär samma process sker vid trombocytgivning. Det är därför möjligt att ge plasma eller trombocyter upp till två gånger per månad. 

Är du intresserad av att läsa mer om plasma- och trombocytgivning, kan du göra det här.

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Från 1 maj 2021: Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. 

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Gå vidare genom att välja ett alternativ nedan.

{{ center.post_title }}
{{ center.meta.blood_center_phone }}