Den 14 juni uppmärksammas internationella blodgivardagen genom att tacka alla blodgivare för deras livräddande insatser. Dagen firas också för att påminna om att fler blodgivare behövs för att det alltid ska finnas säkert blod till sjuka och skadade patienter.
Tack vare lojala blodgivare och nationellt samarbete har ingen allvarlig blodbrist uppstått i Sverige under corona-pandemin. Blod behövs bland annat vid operationer, cancerbehandlingar, till kroniskt sjuka och vid förlossningar. I Sverige går det åt en påse blod i minuten, dygnet runt, året om.
”Nu när många regioner återupptar sjukvård som fått vänta under corona-pandemin kan blodbehovet öka. Därför behövs fler blodgivare under sommaren,” säger Mia Kvist, medicinskt ansvarig läkare vid Blodcentralen i Region Stockholm.
Eftersom blod bara kan lagras i sex veckor är det viktigt att ha en jämn ström av blodgivare. En enskild händelse, som en operation där det uppstår omfattande blödning eller en olycka kan påverka blodlagret snabbt.
Internationella blodgivardagen firas också till minne av österrikaren Karl Landsteiner som upptäckte ABO-systemet år 1900. Fyndet räknas som en av de fem viktigaste medicinska upptäckterna genom tiderna och Landsteiner belönades med Nobelpriset 1930. Just den 14 juni är Landsteiners födelsedag.
Visste du att…
· Förutom ABO-systemet och Rh-systemet som är de mest kända blodgruppssystemen finns ett 30-tal blodgruppssystem, till exempel Kell, Duffy och Kidd.
· Vid ett enda blodgivartillfälle kan en givare rädda tre liv eftersom blodet efter blodgivning delas upp i tre komponenter: röda blodkroppar (erytrocyter), plasma och trombocyter.
· Plasma går bra att frysa och används bland annat till brännskadade och till livsviktiga läkemedel för personer som lider av blödarsjuka. Trombocyter hjälper blodet att levra sig, till exempel vid akut blödning eller blodsjukdom. Trombocyter har kortast livslängd, max sju dagar.
· I flera regioner går det att bli gästblodgivare, det vill säga att ge blod i annan region än den givaren är skriven i:https://geblod.nu/om-blodgivning/gastblodgivning/