14 juni Internationella blodgivardagen, en dag som tillägnas alla blodgivarhjältar

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Varje år sätter Internationella blodgivardagen fokus på ett tema för att lyfta behovet av blodgivning runt om i världen. Årets tema har uppmaningen ”Safe blood for all” och årets värdland är Rwanda.

Dagen firas till ära av professor Karl Landsteiner som upptäckte blodgruppssystemet år 1900 och som 1930 fick Nobelpriset för sin upptäckt. Den 14 juni är Landsteiners födelsedag. 

En blodpåse i minuten, dygnet runt, året om
I svensk sjukvård behövs i snitt en blodpåse i minuten, dygnet runt, året om. Men blodgivandet går ner och fler blodgivare behövs. Blodverksamheterna i Sverige hoppas att Internationella blodgivardagen ska inspirera fler människor att vilja hjälpa till genom att bli blodgivare och ge blod.

Arvid Cullborg är blodgivare och har själv en personlig koppling till blodgivning. Hans treåriga dotter Florence föddes med en ovanlig genetisk mutation som gör att hon själv inte kan producera egna röda blodkroppar och behöver därför blodtransfusioner var tredje vecka.

– Jag som har en nära relation till blodgivning kan verkligen se vilken skillnad det gör för människor. Det är några minuter av mitt liv som räddar andras liv. Jag hoppas att fler väljer att bli blodgivare för att hjälpa Florence och 90 000 andra svenskar varje år, säger Arvid Cullborg.

3 av 100 svenskar ger blod
Runt 90 000 svenskar per år får blodtransfusioner varav troligen minst en tredjedel är direkt livräddande i akuta situationer. För att underhålla detta krävs fler blodgivare som ger blod regelbundet.

– Vi står i oerhörd tacksamhetsskuld till Arvid och alla de andra som ger blod. Men för att trygga behovet idag och imorgon behövs fler som ger blod. Att ge blod tar 5-10 minuter, minuter som kan rädda upp till tre människors liv, säger Enisa Deumic, ordförande GeBlod Kommunikation

Fakta
• Cirka 360 000 registrerade blodgivare (donerat blod de senaste fem åren)
• 209 000 blodgivare (ger blod minst en gång per år)
• Medelgivningsfrekvens aktiva givare: 2,1 gånger per år
• Nya blodgivare: ca 44 000 per år
• Blodtransfusioner: cirka 90 000 personer per år får blodtransfusioner varav troligen minst en tredjedel är direkt livräddande i akuta situationer.

Mer fakta om Internationella blodgivardagen

– Internationella blodgivardagen arrangeras av världshälsoorganisationen WHO i samarbete med bland annat Internationella Röda Korset, the International Federation of Blood Donor Organizations och the International Society of Blood Transfusion.
– Varje år har ett tema och ett värdland. 2019 års tema är ”Safe blood for all” och årets värdland Rwanda..
https://www.who.int/campaigns/world-blood-donor-day/2019

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

  • Är du mellan 18-60 år? (på vissa orter 18-65 år)
  • Väger du minst 50 kilo?
  • Har du en svensk giltig ID-handling och svenskt personnummer?
Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta tolv månader innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. Reglerna angående män som har sex med män är under utredning.

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Anmälan sker via 1177, så klicka på knappen nedan och följ anmälningsprocessen.