Nyhet

Så användes blodet från Stockholms blodgivare 2017

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Man lämnar blod

Totalt fick 14 403 personer i länet blod under 2017. Knappt hälften av blodet användes till patienter med svåra sjukdomar som exempelvis cancer. Det visar ny statistik från Blodcentralen i Stockholms läns landsting.

– Många tror att blod används mest vid olyckor och akuta operationer. Vad de flesta inte vet är att den största delen av blodet används i behandlingen av patienter med cancer och andra svåra sjukdomar. Allt blod kommer till nytta och tusentals liv räddas varje år tack vare blodgivarna, säger Karolina Blom Wiberg, kommunikationsansvarig vid Blodcentralen i Stockholms läns landsting.

Så användes blodet inom sjukvården i Stockholms län
Enligt den årssammanställning som tagits fram av Blodcentralen användes 34 943 blodpåsar (48,6 procent av allt blod) till patienter på medicinkliniker, exempelvis vid behandling av cancer och blodsjukdomar. 22,8 procent av blodet gick åt vid kirurgiska ingrepp medan 13,6 procent användes inom intensivvården. 2,6 procent användes förra året inom förlossningsvården och 5 procent vid barnkliniker.

Medicin 34 943 48,6%
Kirurgi 16 355 22,8%
Intensivvård 9805 13,6%
Akuten 5299 7,4%
Barn 3560 5,0%
Förlossning 1884 2,6%

 

– Blodgivarna är verkligen hjältar. När de ger blod bidrar de till att lindra allvarliga sjukdomar och i många fall rädda livet på en medmänniska, säger Karolina Blom Wiberg.

3 av 100 stockholmare ger blod

40 082 personer gav blod i Stockholms län förra året, vilket motsvarar omkring 3 av 100 vuxna invånare i länet. Fler blodgivare behövs. För att bli blodgivare måste man ha fyllt 18 år och väga mer än 50 kilo.

Välkommen till GeBlod.nu
Välj ditt län.

Genom att fortsätta accepterar du även vår policy om cookies.

Snabbkontroll & anmälan

Välkommen till snabbkontrollen. Om du tar dig igenom denna är det stor chans att du kan bli blodgivare. För att kunna bli det måste du:

Kontrollfrågor

Vad menar vi med frisk?

För att kunna ge blod ska du vara frisk – så att din egen kropp inte riskerar att påverkas negativt av blodgivningen.

Om du är frisk med hjälp av medicin är chansen stor att du kan ge blod. Det gäller till exempel om du har blodtrycksmedicin, Levaxin, antidepressiva eller receptfri allergimedicin. Men det handlar också om hur du mår, med medicinen. Vi intervjuar dig om din hälsa vid varje besök för att säkerställa att blodgivningen är säker både för dig och för den person som ska få ditt blod.

Vid andra sjukdomar, till exempel insulinbehandlad diabetes och reumatoid artrit, kan du inte ge blod. Om du har haft cancer kan du inte vara blodgivare, även om du nu är friskförklarad.

Mer information finns under frågor och svar och du är alltid välkommen att kontakta din lokala blodcentral!

Du som är född eller har bott i ett annat land behövs som blodgivare.

Det finns vissa regler om du har bott i tropiska länder, Syd- och Mellanamerika eller områden där malaria finns.

Om du har bott i ett malariaområde dina fem första levnadsår behöver du ha bott tre år i ett område utan malaria innan du kan ge blod första gången. Om du sedan gör ett återbesök eller reser till andra malariaområden innebär det att du måste vänta tre år med att ge blod.

Från 1 maj 2021: Om du är en man som har haft sex med en annan man behöver du vänta 6 månader innan du kan ge blod. Det är Socialstyrelsen som bestämmer reglerna för blodgivning och de syftar till att det ska vara säkert både att ge och få blod. 

Inga missförstånd får uppstå vid intervjun hos oss. Detta för att blodgivningen ska vara säker – både för dig och för den som får ditt blod. På de flesta orter i Sverige behöver du därför kunna läsa, tala och förstå svenska. Tolk kan inte användas på grund av sekretesskrav. I Stockholm finns blodgivning på engelska. Läs mer här.

Anmälan

Grattis, det verkar som att det är stor chans att du kan bli blodgivare. Gå vidare genom att välja ett alternativ nedan.

{{ center.post_title }}
{{ center.meta.blood_center_phone }}