Instagram

Youtube

Blod räddar liv Alla ska få blod när det behövs. Bli blodgivare du med! Anmäl dig på www.geblod.nu. Beckmans Designhögskolas studenter i Visuell kommunikation gör varje år reklamfilm åt en ideell eller samhällsnyttig organisation. 2013 fick förstaårsstudenterna uppdraget att ta fram reklamfilmer om blodgivning i samarbete med Blodcentralen i Stockholm. Denna film med fisken vann också silver för rörlig bild och interaktiv design i tävlingen Kolla! 2013.

När blodet inte räcker till Alla ska få blod när det behövs. Bli blodgivare du med! Anmäl dig på www.geblod.nu. Beckmans Designhögskolas studenter i Visuell kommunikation gör varje år reklamfilm åt en ideell eller samhällsnyttig organisation. 2013 fick förstaårsstudenterna uppdraget att ta fram reklamfilmer om blodgivning i samarbete med Blodcentralen i Stockholm.

Stockholm behöver fler blodgivarhjältar Alla ska få blod när det behövs. Bli blodgivare du med! Anmäl dig på www.geblod.nu. Beckmans Designhögskolas studenter i Visuell kommunikation gör varje år reklamfilm åt en ideell eller samhällsnyttig organisation. 2013 fick förstaårsstudenterna uppdraget att ta fram reklamfilmer om blodgivning i samarbete med Blodcentralen i Stockholm.

Rätt verktyg behövs i vården - blod är ett Alla ska få blod när det behövs. Bli blodgivare du med! Anmäl dig på www.geblod.nu. Beckmans Designhögskolas studenter i Visuell kommunikation gör varje år reklamfilm åt en ideell eller samhällsnyttig organisation. 2013 fick förstaårsstudenterna uppdraget att ta fram reklamfilmer om blodgivning i samarbete med Blodcentralen i Stockholm.

Blodomloppet i Göteborg 2013 Måndagen den 3 juni bjöd på strålande solsken när nästan 12 000 personer kom för att delta i Blodomloppet i Slottsskogen i Göteborg. Ett motionslopp som arrangeras av ÖIS Friidrott tillsammans med Droppen och över 120 funktionärer och genomfördes för 20:e året i rad. Första gången som Blodomloppet genomfördes var 1993 och lockade 750 deltagare i Göteborg och 500 deltagare i Stockholm. Under åren har Blodomloppet vuxit och genomförs nu på 14 orter i landet och har tillsammans över 100 000 deltagare. För anmälan och mer information se www.blodomloppet.se

Invigning av nya blodmobilen i Göteborg maj 2013 Blodmobilen, den nya generationens blodbuss, har rullats ut på gator och torg i och runt om Göteborg. Den är stor, jätteröd och utskjutbar. Har en stjärnhimmel i taket och 12 gigantiska bilder på utsidan med personer som av någon anledning behövt få eller får blod. Sugen på att ge blod i blodmobilen? Se tidtabell för blodbussar på www.geblod.nu

Blodomloppet 2013 Anmäl dig på www.blodomloppet.se. Gå, jogga eller spring: det här är motionsloppet som du klarar på dina villkor. Om du drömmer om nytt PR på milen, finns draghjälpen i täten. Vill du hellre skratta dig igenom 5 km med dina närmaste vänner, kommer du göra det i gott sällskap av likasinnade lag. Oavsett just ditt personliga mål, bidrar ditt deltagande till ökad medvetenhet om blodgivning. Genomförs på 14 orter i landet.

Blodgivare och King Kong 29 november 2012 bjöd Droppen biosugna blodgivare på King Kong från 2005 på Bio Roy i Göteborg.

Tack Tack till alla som kom och förgyllde kvällen då Droppen bjöd blodgivare på King Kong från 2005 på Bio Roy den 29 november 2012.

Blodgivning i Malmö 1952 Filmen är en del i en riksomfattande kampanj för blodgivning som Röda Korset gjorde i början av 1950-talet. I filmen följer du brandmästaren som ger blod på sjukhuset i Malmö.

BlodBuzz - De senaste inom sociala medier

Geblod.nu Geblod.nu

Geblod.nu

Senast uppdaterad 2013-10-31 av Micke

Dela den här sidan:

Rss:

Har du giltig ID-handling?

För att få ge blod måste du kunna visa någon av följande identitetshandlingar:

  •  SIS-märkt identitetskort
  •  svenskt nationellt identitetskort enligt förordningen (2005:661) om nationellt identitetskort
  • svenskt körkort
  • svenskt pass med vinröd pärm, ett så kallat EU-pass

Fler frågor och svar

Du som vill bli blodgivare hittar fler frågor och svar på sidan Bli blodgivare.

Frågor i den här kategorin
  • Får jag ge blod när jag är gravid?

    Nej, du måste vänta med att ge blod tills 9 månader efter förlossningen.

    Kategori: För kvinnorTaggar: blodgivning
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Vad används blodet till?

    Blodet används bland annat vid förlossningar, operationer, olyckor, behandling av cancersjukdomar och kroniska sjukdomar. Läs gärna några av våra blodmottagarberättelser

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • När får jag ge blod om jag bott i utlandet?

    Om du har varit bosatt

    • mer än 5 år i följd i Syd- och Mellanamerika (inklusive Mexiko), får du inte bli blodgivare,
    • dina första 5 år i malariaområde måste du vänta 3 år efter utresan innan du kan bli blodgivare,
    • för övriga områden gäller samma regler som vid tillfälligt besök i landet.

    Kontakta gärna din blodcentral för närmare information.

    Kategori: Resor, bott i utlandetTaggar: utlandet
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Vad gäller efter besök i utlandet?

    Ibland måste du vänta 4 veckor eller 6 månader med att ge blod efter besök i andra länder. Det är framförallt risken för malaria som styr hur lång karenstiden blir. I grova drag gäller följande regler (kontakta din blodcentral för närmare information):

    Område Du får ge blod
    Europa Inget uppehåll (ibland finns tillfälliga karenser som din blodcentral informerar dig om).
    Nordamerika 1 maj - 30 november: 4 veckor efter att du lämnat området. Vissa blodcentraler har denna karens hela året.
    Övriga världen 4 veckor efter att du lämnat område utan malaria, annars 6 månader. Vissa storstäder eller badorter har ingen karens. Om du bott dina första 5 år i malariaområde och gör ett återbesök, får du ge blod 3 år efter att du lämnat området.

     

    Kategori: Resor, bott i utlandetTaggar: utlandet
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Vad gäller vid sjukdom och behandlingar?

    Vid vissa sjukdomar och behandlingar måste du vänta med att ge blod. Ibland måste du avstå från att bli blodgivare. Här ser du vilka sjukdomar och åtgärder som påverkar dina möjligheter att ge blod. Hittar du inte svaren här är du välkommen att kontakta din blodcentral.

    Sjukdom, tillstånd, åtgärd Du får ge blod
    Abort, spontan eller framkallad av läkemedel Efter lika lång tid som graviditeten pågått.
    Abort, med instrument 6 månader efter ingreppet.
    Abscess 2 veckor efter avslutad antibiotikabehandling och symtomens upphörande.
    African trypanosomiasis Se Sömnsjuka
    Akne Ja, om du inte har en djupgående infektion.
    Akupunktur Ja, om akupunkturen är utförd av personal inom svensk hälso- och sjukvård och av Socialstyrelsen legitimerad personal, annars vänta 6 månader efter behandlingen.
    P-ALAT, tidigare känd förhöjning Ja, du får ge blod.
    Alfa1-antitrypsinbrist Ja, du får ge blod.
    Alkoholism, kronisk Du får inte ge blod om du är berusad eller bakrusig, inte heller om du har skador på lever, bukspottkörtel eller andra organ.
    Allergi (inklusive anafylaxi) Ja, du får ge blod om du för tillfället är symtomfri eller har svaga symtom.
    Alopeci (håravfall) Ja, du får ge blod om du är frisk och obehandlad eller endast får lokalbehandling.
    ALS (amyotrofisk lateralskleros) Får inte ge blod.
    Amöba dysenteri 2 veckor efter du blivit frisk.
    Anafylaktisk reaktion Se Allergi.
    Anemi (se även perniciös anemi) Ja, om orsaken till att du har anemi gör att du kan godkännas som blodgivare.
    Anemi, järnbrist Ja, du får ge blod om du är botad.
    Aneurysm i hjärnkärl 6 månader efter operationen om du inte har några symtom.
    Angina pectoris Se Kärlkramp
    Ankyloserande spondylit Får inte ge blod om du regelbundet tar mediciner.
    Antitrombin III-brist (ärftlig trombosrisk) Ja, du får ge blod om du inte haft trombos.
    APC-resistens (ärftlig trombosrisk) Ja, du får ge blod om du inte haft trombos.
    Arterioskleros (åderförkalkning) Får inte ge blod om du har symtom.
    Artros (ledförslitning) Ja, du får ge blod.
    Artroskopi 1 månad efter ingreppet.
    Arytmier (oregelbunden hjärtrytm) Ja, du får ge blod om du har enstaka extraslag under vila. Om du har mer besvär och får behandling kan du inte ge blod.
    Astma Får inte ge blod om du har svåra astmaattacker och behandlas med kortisontabletter.
    Autoimmuna sjukdomar (se först om sjukdomen finns i listan) Får inte ge blod om du fått immunsupprimerande behandling senaste 12 månaderna.
    B12-brist Se Anemi
    Babesiosis Får inte ge blod.
    Barlows syndrom (mitral klaff prolaps) Ja, du får ge blod.
    Basaliom, basalcellscancer Du får ge blod, dock tidigast 24 månader efter att eventuell behandling med Erivedge/vismodegib avslutats.
    Basedows sjukdom Se Sköldkörtelsjukdom
    Bechterews sjukdom Får inte ge blod om du regelbundet äter medicin.
    Belastningsbesvär (rörelseorgan)  Ja, du får ge blod.
    Benbrott, mindre  1 vecka efter tillfrisknande.
    Benbrott, större  Se Olycksfall
    Benmärgsdonation  12 månader efter donationen.
    Benmärgstransplanterad  Får inte ge blod.
    Benröta (osteomyelit)  2 år efter du blivit frisk.
    Bett av apa  Får inte ge blod.
    Bett av annat djur  Ja, du får ge blod om såret är läkt; vid rabiesmisstanke får du ge blod efter 12 månader.
    Bihåleinflammation  2 veckor efter symtomen upphört.Bil
    Bilharzios  6 månader efter att du blivit frisk.
    Bipolär sjukdom  se Manodepressiv sjukdom
    Blindtarmsoperation  1 månad efter operationen om du är symtomfri.
    Blodförgiftning  Se Sepsis
    Blodpropp  se Trombos
    Blodstänk eller stickskada se Stickskada
    Blodtransfusion 6 månader efter transfusionen gjorts. Vid transfusion utanför Europa kan andra regler gälla.
    Blåskatarr  Se Urinvägsinfektion
    Blödarsjuka  Får inte ge blod.
    Borreliainfektion 2 veckor efter avslutad antibiotikabehandling. Symtomen måste också ha upphört.
    Botoxinjektion Se Kosmetisk injektionsbehandling
    Bronkit Se Luftvägskatarr
    Brucellos (undulantfeber) 2 år efter utläkning.
    Bråckoperation 1 månad efter operation om du är symtomfri.
    Bröstsmärtor (kärlkramp, angina pectoris) Får inte ge blod
    Bältros se Herpes zoster
    C1-esterasbrist (HANÖ) Får inte ge blod.
    Campylobacterinfektion 2 veckor efter att du tillfrisknat.
    Cancer Får inte ge blod. Undantag är in situ cancer och att du blivit fullt frisk och genomgått kontroller utan anmärkning.
    Celiaki (glutenintolerans) Ja, du får ge blod om du inte har några symtom.
    Cerebral pares Får inte ge blod om blodgivningen försvåras på grund av tvångsrörelser eller skakningar.
    Cervix cancer in situ (cellförändringar i livmoderhals) Ja, du får ge blod efter kontroll utan anmärkning.
    Chagas sjukdom (trypanosomiasis) Får inte ge blod.
    Chikungunya (virusinfektion) 6 månader efter du blivit frisk.
    Chlamydiainfektion 3 månader efter du blivit frisk.
    Cholelithiasis Se Gallsten
    Cirkulationsrubbningar i hjärna eller andra organ Får inte ge blod om du medicinerar eller har tydliga symtom.
    CMV-infektion 6 månader efter att du blivit frisk.
    Colektomi (borttagande av tjocktarm) Får inte ge blod.
    Colitis ulcerosa Se Ulcerös colit
    Colon irritable Ja, du får ge blod.
    CP Se Cerebral pares
    Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD, vCJD) Får inte ge blod.
    Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJ), genetisk form hos familjemedlem Får inte ge blod (med familjemedlem menas mor- eller farföräldrar, föräldrar, syskon eller barn).
    Crohns sjukdom (regional enterit) Får inte ge blod.
    Cystisk fibros (CF) Får inte ge blod.
    Danssjuka Se Huntington chorea
    Denguefeber 2 veckor efter att du blivit frisk.
    Depression Ja, du får ge blod om du har lättare symtom.
    Diabetes insipidus Får inte ge blod.
    Diabetes mellitus (sockersjuka) Får inte ge blod om du insulinbehandlas.
    Diarré 2 veckor efter att du blivit frisk
    Difteri 2 veckor efter att dina symtom upphört.
    Divertikulit Ja, du får ge blod om du inte har några symtom.
    Drogmissbruk, intravenöst Får inte ge blod.
    Dysenteri Se Shigellos
    EBV-infektion (Epsteín-Barrvirus) Se Mononukleos
    Eksem Ja, du går ge blod. Insticksstället vid tappning ska dock alltid vara läkt och opåverkat.
    Emfysem Får inte ge blod.
    Encefalit 2 veckor efter att symtomen upphört.
    Endokardit Får inte ge blod.
    Endoskopi med böjliga instrument 6 månader efter ingreppet.
    Endoskopi med andra typer av instrument, till exempel laparoskop 1 månad efter ingreppet.
    Epilepsi 3 år utan anfall och medicinering.
    Erysipelas Se Rosfeber
    Erythema nodosum Se Knölros
    Faktor V-mutation Ja, du får ge blod om du inte haft några symtom.
    Fasta 3 dagar efter kuren.
    Feber högre än 38 grader C mer än ett dygn 2 veckor efter att symtomen upphört.
    Fibromyalgi Ja, du får ge blod.
    Fosfolipidsyndrom Får inte ge blod.
    Fraktur se Benbrott
    Fästingbett Ja, du får ge blod om du inte har några symtom.
    Förkylning Ja, du får ge blod efter att dina symtom upphört. Vid svår förkylning (feber mer än 38 grader i mer än 1 dygn) måste du ha varit frisk i minst 2 veckor.
    Förlossning 9 månader efter förlossningen
    Gallsten (cholelithiasis) Ja, du får ge blod om du inte har några besvär.
    Gallstensoperation, kirurgisk 6 månader efter operationen om du inte har några symtom.
    Gallstensoperation, laparoskopisk (titthål) 1 månad efter operationen om du inte har några symtom.
    Gastrektomi (borttagande av magsäck), total  Får inte ge blod.
    Gastrektomi (borttagande av magsäck), partiell Se Överviktskirurgi
    Gastric banding, Gastric bypass Se Överviktskirurgi
    Gastrit se Magkatarr
    Gastroskopi 6 månader efter ingreppet.
    Giardiasis 2 veckor efter att dina symtom upphört.
    Gikt Ja, du går ge blod.
    Gilberts syndrom Ja, du går ge blod.
    Glaukom Ja, du går ge blod.
    Glomerulonfrit, akut 5 år efter avslutad behandling.
    Glutenintolerans Se Celiaki.
    Gonorréinfektion 3 månader efter du blivit frisk.
    Graves sjukdom se Sköldkörtelsjukdom.
    Guillain-Barrés sjukdom 3 år efter att du blivit friskförklarad.
    Gula febern (yellow fever) 6 månader efter att du blivit frisk.
    Gulsot se Hepatit
    Gulsot, om under nyföddhetsperioden Ja, du får ge blod.
    Gynekologiska åtgärder, mindre diagnostiska operationer (till exempel laparaskopisk undersökning) 1 månad efter operationen.
    Gynekologiska åtgärder, större operationer (till exempel borttagning av livmodern)  6 månader efter ingrepp om underliggande orsak är godtagbar och korrigerad.
    Halsfluss Se Tonsillit
    Harpestinfektion Se Tularemi
    Hemofili A eller B Får inte ge blod.
    Hemokromatos Ja, du får ge blod om du har fått diagnosen primär hemokromatos och dina organ inte är påverkade. Du måste också klara reglerna för att bli blodgivare.
    Hemorrojder  Ja, du får ge blod.
    Hepatit A 6 månader efter att du blivit frisk.
    Hepatit B Ja, du får ge blod om din hepatit är utläkt och tester vi gör visar att du är frisk.
    Hepatit C Får inte ge blod.
    Hepatit D Får inte ge blod.
    Hepatit E 6 månader efter att du blivit frisk.
    Hepatit du fått av läkemedel 6 månader efter att du blivit frisk.
    Hepatit, autoimmun Får inte ge blod.
    Herpes genitalis 2 veckor efter att dina symtom upphört. Om det var första gången du fick infektionen får du ge blod 3 månader efter att du blivit frisk.
    Herpes labialis (munsår)  Ja, du får ge blod.
    Herpes zoster (bältros) 2 veckor efter att du blivit frisk.
    Hiv/aids Får inte ge blod.
    Hjärnblödning (hemorrhagia cerebri) Får inte ge blod; se även Aneurysm, Stroke
    Hjärnhinneinflammation Se Meningit
    Hjärnskakning (commotio cerebri) Ja, du får ge blod om du inte har några symtom.
    Hjärtinfarkt Får inte ge blod.
    Hjärtklaffsjukdom Får inte ge blod.
    Hjärtmuskelinflammation Se Myokardit
    Hjärt- och kärlsjukdomar Se specifik diagnos eller symtom
    Hjärtoperation Får inte ge blod.
    Hjärtsvikt Får inte ge blod.
    Hjärtsäcksinflammation Se Perikardit
    Hornhinne(cornea)transplantation Får inte ge blod.
    Hudsjukdomar Ja, du får ge blod, men det område av armvecket som desinfekteras inför din blodgivning måste alltid vara läkt och opåverkat; se även respektive sjukdom.
    Huntington chorea (danssjuka) Får inte ge blod.
    Hydrocefalus (vattenskalle) Får inte ge blod om shunt är inopererad.
    Hyperlipidemi (tidigare hyperkolesterolemi) Får inte ge blod om du behandlas på grund av att du har symtom. Om behandlingen är förebyggande får du ge blod.
    Hypertoni, obehandlad Ja, du får ge blod om det systoliska (övre) blodtrycket inte överstiger 180 mm Hg och det diastoliska (nedre) blodtrycket inte överstiger 100 mm Hg.
    Hypertoni, under behandling Ja, du får ge blod om du haft oförändrad läkemedelsdos i minst 4 veckor.
    Hypertyreos (till exempel Basedow eller Graves sjukdom) Se Sköldkörtelsjukdom
    Hypofyshormon Får inte ge blod om du blivit behandlad före 1987.
    Hyposensibilisering Dagen efter injektionen om du inte har några besvär.
    Hypotoni (lågt blodtryck) Ja, du får ge blod om du inte har några symtom.
    Hypotyreos se Sköldkörtelsjukdom.
    Håltagning (piercing) 6 månader efter håltagningen gjorts.
    Håravfall Se Alopeci
    Höftledsoperation 6 månader efter ingreppet.
    Impetigo (svinkoppor) 2 veckor efter att dina symtom upphört.
    Infertilitetsbehandling Får inte ge blod under pågående behandling.
    Influensaliknande sjukdom 2 veckor efter att du blivit frisk.
    Ischias Ja, du får ge blod.
    ITP (idiopatisk trombocytopen purpura) 5 år efter att symtomen upphört (du får inte ha haft några återfall).
    Kala Azar (leishmaniasis) Får inte ge blod.
    Kateter i blodkärl (arteriella eller venösa), längre än 2 dygn 6 månader efter behandling eller ingrepp.
    Kateter i blodkärl (arteriella eller venösa), högst 2 dygn Tidigast dagen efter katetern tagits bort om inte diagnos eller medicinering talar emot.
    Kirurgiskt ingrepp, mindre Se Operation, mindre
    Kirurgiskt ingrepp, större (mer än 2 dygns sjukhusvård) 6 månader efter ingreppet.
    Knölros (erythema nodosum) 6 månader efter att dina symtom upphört.
    KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) Får inte ge blod.
    Kondylom Du får ge blod om du inte har några sår i samband med behandlingen.
    Konjunktivit Ja, du får ge blod när dina symtom upphört.
    Kosmetisk injektionsbehandling (Botox, Restylane med mera) Ja, du får ge blod om behandlingen gjorts av personal inom hälso- och sjukvården, annars 6 månader efter behandlingen.
    Kärlkramp (angina pectoris) Får inte ge blod.
    Körtelfeber Se Mononukleos
    Laserbehandling (hud och ögon) Ja, du får ge blod om såren är läkta och behandlingen inte gjorts på grund av malignitet.
    LED (lupus erythematosus disseminatus) Se SLE
    Leishmaniasis (Kala Azar) Får inte ge blod.
    Leukemi Får inte ge blod.
    Livmoderinflammation 2 veckor efter att du blivit frisk och avslutad behandlad.
    Lues se Syfilis
    Luftvägskatarr Ja, du får ge blod om katarren inte är svår; se KOL
    Lumbago (ryggvärk) Ja, du får ge blod.
    Lungemboli Se Trombos
    Lunginflammation Se Pneumoni
    Lungtransplantation Får inte ge blod.
    Lyme sjukdom Se Borreliainfektion
    Magkatarr, tillfälliga besvär Ja, du får ge blod.
    Magkatarr, upprepade eller långvariga besvär Får inte ge blod såvida du inte blivit kontrollerad och friskförklarad av läkare; se även Ulcus (magsår) som kan ge liknande symtom.
    Magsår se Ulcus
    Malaria Får inte ge blod.
    Maligna sjukdomar Se Cancer
    Manodepressiv sjukdom Ja, du får ge blod om det inte är ett akut skov.
    Maskinfektioner, springmask Ja, du får ge blod vid pyrvinbehandling (Vanquin)
    Maskinfektioner, övriga maskinfektioner 2 veckor efter du blivit frisk och behandlingen avslutats.
    MDS Se Myelodysplastiskt syndrom
    Ménières sjukdom Ja, du får ge blod om du inte har några symtom.
    Meningit (hjärnhinneinflammation) 3 månader efter att dina symtom upphört.
    Migrän Ja, du får ge blod.
    Mjältextirpation efter trauma (borttagande av mjälte) Vaccinationsskydet kan behöva förnyas, vilket kan ta cirka 12 månader. Under denna vaccinationstid får du inte ge blod.
    Mononukleos (körtelfeber) 6 månader efter att du blivit frisk.
     MRSA Ja, du får ge blod om du är symtomfri bärare av stafylokocker (inklusive MRSA).
    Multipel skleros (MS) Får inte ge blod.
    Munsår Se Herpes labialis
    Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Får inte ge blod.
    Myelom Får inte ge blod.
    Myeloproliferativ sjukdom Får inte ge blod.
    Mykoplasmainfektion 2 veckor efter att du blivit frisk.
    Myokardit (hjärtmuskelinflammation) Ja, du får ge blod om du är friskförklarad.
    Mässling (morbili) 4 veckor efter att du blivit frisk eller haft kontakt med infekterad person.
    Narkolepsi Får inte ge blod.
    Nefrit, kronisk Får inte ge blod.
    Nefrektomi efter trauma (borttagande av njure) 6 månader efter operationen.
    Nefropathia epidemica Se Sorkfeber
    Neurofibromatos (von Recklinghausens sjukdom) Ja, du får ge blod om inte sjukdomen utvecklas malignt.
    Njurbäckeninflammation, akut 2 veckor efter avslutad behandling.
    Njurdonation 6 månader efter operationen.
    Njursten Ja, du får ge blod.
    Nyföddhetsgulsot Ja, du får ge blod.
    Nässelutslag se Allergi
    Olycksfall med stora skador eller benbrott 6 månader efter olycksfallet.
    Operation, mindre Ja, du får ge blod när suturerna är tagna och såret är läkt.
    Operation, större se Kirurgiskt ingrepp, större
    Orientböld (Leishmaniasis) Får inte ge blod.
    Osteomyelit se Benröta
    Pacemaker Får inte ge blod.
    Panikstörning Ja, du får ge blod efter en individuell bedömning.
    Parkinsons sjukdom Får inte ge blod.
    Perikardit (hjärtsäcksinflammation) Ja, du får ge blod om du är friskförklarad.
    Perniciös anemi Får inte ge blod, inte heller om du medicinerar med vitamin B12 på grund av konstaterad brist på vitamin B12.
    Piercing se Håltagning
    Pneumoni (lunginflammation) 2 veckor efter att dina symtom upphört och avslutad behandling.
    Pollenallergi Se Allergi
    Porfyri Får inte ge blod.
    Prostatacancer Får inte ge blod.
    Prostatahyperplasi (godartad, benign förstoring) Ja, du får ge blod.
    Prostatit, akut 2 veckor efter att du blivit frisk.
    Protein C-brist (ärftlig trombosrisk) Du får ge blod om du inte haft några symtom.
    Protein S-brist (ärftlig trombosrisk) Du får ge blod om du inte haft några symtom.
    Psoriasis, endast lokal behandling Ja, du får ge blod.
    Psoriasis, PUVA-behandling 12 månader efter avslutad behandling.
    Psoriasis-artrit Får inte ge blod.
    Psykiska sjukdomar Ja, du får ge blod om du förstår frågorna i formuläret för hälsodeklarationen och kan svara sanníngsenligt.
    Psykos Får inte ge blod.
    Pyelonefrit, akut (njurbäckeninflammation) 2 veckor efter avslutad behandling.
    Påssjuka (parotit) 4 veckor efter du blivit frisk eller efter kontakt med infekterad person.
    Q-feber (Quary fever) 2 år efter att du blivit frisk.
    Quincke-ödem Se Allergi
    Rabies (vattuskräck) 1 år efter misstänkt smitta
    Regional enterit Se Crohns sjukdom
    Reiters syndrom Får inte ge blod.
    Relapsing fever 2 år efter du blivit frisk.
    Restless legs Ja, du får ge blod om dina järndepåer är acceptabla.
    Reumatisk feber 2 år efter avslutad behandling om inte belägg för kronisk sjukdom finns.
    Reumatoid artrit Får inte ge blod.
    Rift valley fever 6 månader efter du blivit frisk.
    Ringorm 2 veckor efter du blivit frisk och avslutad behandling.
    Rosacea Ja, du får ge blod om du inte har en djupgående infektion.
    Rosfeber 2 veckor efter avslutad antibiotikabehandling.
    Röda hund (rubella) 4 veckor efter du blivit frisk eller efter kontakt med infekterad.
    Röntgenundersökning med kontrastmedel som innehåller jod 2 veckor efter undersökningen.
    Salmonellainfektion 2 veckor efter att du blivit frisk.
    Sandmyggefeber (Sandfly fever) 6 månader efter att du blivit frisk.
    Sarkoidos, kronisk Får inte ge blod.
    SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome) 4 veckor efter besök i SARS-drabbat område; 3 månader efter du blivit frisk.
    Schistosomiasis 6 månader efter du blivit frisk.
    Schizofreni Får inte ge blod.
    Sepsis (blodförgiftning) 6 månader efter du blivit frisk.
    Shigellos (dysenteri) 2 veckor efter du fått antibiotikabehandling och symtomen upphört.
    Sickle cell anemi  Får inte ge blod.
    Sinuit (bihåleinflammation) 2 veckor efter dina symtom upphört.
    Sjukskriven Om du måste vänta med att ge blod bedöms utifrån orsaken till din sjukskrivning.
    Skabb (scabies) 2 veckor efter avslutad behandling.
    Sköldkörtelsjukdom, om under utredning, elakartad tumör eller del av multiorgansjukdom Får inte ge blod.
    Sköldkörtelsjukdom, behandlad med tyreostatika eller radiojodbehandling 1 år efter avslutad behandling.
    Sköldkörtelsjukdom, opererad 6 månader efter operationen.
    Sköldkörtelsjukdom, substitutionsmedicinering vid brist, till exempel med tyroxin Ja, du får ge blod om substitutionsmedicineringen är välinställd, det vill säga om du haft samma dos i minst 3 månader.
    SLE (systemisk lupus erythematosus) Får inte ge blod.
    Sockersjuka se Diabetes mellitus
    Sorkfeber (nefropathia epidemica) 2 veckor efter du tillfrisknat.
    South American trypanosomiasis Se Chagas sjukdom
    Stamcellsgivning, perifer stamcellsskörd 6 månader efter givningen.
    Stamcellsgivning, benmärgsskörd 12 månader efter givningen.
    Stamcellstransplanterad Får inte ge blod.
    Sterilisering av kvinna 1 månad efter ingreppet.
    Sterilisering av man 1 vecka efter ingreppet.
    Stickskada eller blodstänk vid misstänkt blodsmitta 6 månader efter skadan inträffat.
    Stroke (slaganfall, propp eller blödning i hjärnan) Får inte ge blod; se Aneurysm i hjärnkärl
    Struma (förstorad sköldkörtel) Se Sköldkörtelsjukdom
    Svampinfektion Ja, du får ge blod om det endast är lokal behandling.
    Syfilis (lues) 1 år efter avslutad behandling och tillfrisknande.
    Sårskada som sytts Dagen efter stygnen är borttagna och såret inte är infekterat.
    Sömnapné Ja, du får ge blod om din CPAP-behandling inte ger några symtom.
    Sömnsjuka (African trypanosomiasis) Får inte ge blod.
    Talassemi Får inte ge blod; undantag talassemia minor som är godkänt.
    Tandvård, lagning och övriga mindre ingrepp Dagen efter besök.
    Tandvård, tandutdragning, rotfyllning 1 vecka efter behandlingen; om infektion måste du vänta 2 veckor efter att du inte har några symtom.
    Tandvård, tandoperation, tandimplantat 1 månad efter ingreppet om du inte har några symtom.
    Tatuering 6 månader efter utförandet.
    TBE-infektion (Tick Born Encephalitis) 2 veckor efter du blivit frisk och symtomen upphört.
    Temporal arterit Får inte ge blod.
    TIA (transitorisk ischemisk attack, övergående cirkulationsstörning i hjärnan) Får inte ge blod.
    Tillväxthormon Se Hypofyshormon
    Titthålskirurgi Se Endoskopi
    Tonsillektomi 1 månad efter operation om du inte har några symtom.
    Tonsillit (halsfluss) 2 veckor efter att dina symtom upphört. Om behandling med antibiotika måste du vänta 2 veckor efter avslutad antibiotikakur.
    Toxoplasmos 6 månader efter utläkningen.
    Transplantation med dura mater (hård hjärnhinna) eller hornhinna Får inte ge blod.
    Trigeminusneuralgi Ja, du får ge blod.
    Trombos (blodpropp) Får inte ge blod om du haft en artärtrombos eller upprepade ventromboser; vid enstaka ventrombos får du ge blod 3 månader efter avslutad antikoagulantiabehandling.
    Trombosrisk (ärftlig) Ja, du får ge blod om du inte haft några symtom. Givning med aferesteknik är dock inte tillåtet.
    Trypanosomiasis Se Chagas sjukdom
    TSE (transmissibel spongiform encefalopati) Se Creutzfeldt-Jakobs sjukdom
    Tuberkulos (tbc) 2 år efter utläkning och friskförklaring.
    Tularemi (harpest) 2 veckor efter du blivit frisk.
    TWAR (chlamydia pneumoni) 2 veckor efter dina symtom upphört eller avslutad behandling.
    Tyreoidit, autoimmun Se Sköldkörtelsjukdom
    Ulcerös colit/proctit (colitis ulcerosa) Får inte ge blod.
    Ulcus duodeni (sår i tolvfingertarmen) 2 veckor efter avslutad behandling och dina symtom upphört; se även Endoskopi
    Ulcus ventriculi (magsår) 2 veckor efter avslutad behandling och dina symtom upphört; se även Endoskopi
    Undulantfeber Se Brucellos
    Urinvägsinfektion (blåskatarr) 2 veckor efter att dina symtom upphört.
    Utlandssjukvård (under tveksamma hygieniska förhållanden) 6 månader efter du fick vården.
    Utslag Se Akne, Allergi, Eksem, Erythema nodosum, Erysipelas, Herpes labialis/genitalis, Herpes zoster, Psoriasis, Rosacea, Skabb, Svampinfektion
    Urticaria Se Allergi
    Vattenskalle Se Hydrocefalus
    Vattkoppor (varicellae) 4 veckor efter du blivit frisk eller haft kontakt med infekterad.
    Ventrombosrisk, ärftlig Ja, du får ge blod om du inte haft några symtom.
    Vitiligo Ja, du får ge blod.
    West Nile feber 6 månader efter du blivit frisk.
    von Willebrands sjukdom Får inte ge blod.
    Xenotransplantation Får inte ge blod
    Yersiniainfektion 2 veckor efter du blivit frisk.
    Åderbråcksoperation 1 vecka efter du blivit frisk. Om du har en infektion får du ge blod 2 veckor efter tillfrisknandet.
    Återfallsfeber Se Relapsing fever
    Ögonlaserbehandling Se Laserbehandling
    Öroninflammation Efter dina symtom upphört eller 2 veckor efter avslutad behandling.
    Överviktskirurgi Du får ge blod 6 månader efter operation om du inte behöver järnsubstitution. Du får använda multivitaminpreparat.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • När kan jag ge blod efter att ha genomgått en abort?

    Du får ge blod efter lika lång tid som graviditeten pågått om det var en spontan abort. Om den gjorts med instrument måste du vänta 6 månader efter att ingreppet gjorts.

    Kategori: För kvinnorTaggar: blodgivning
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Vad gäller vid vaccination?

    I många fall kan du ge blod dagen efter du vaccinerat dig, men ibland måste du vänta upp till 4 veckor. Om du utsatt dig för risken att bli smittad med hepatit A och B, måste du vänta 6 månader. Vid misstanke om rabiessmitta gäller 1 års uppehåll.

    Vaccin mot
    bakteriella infektioner
    Läkemedel Du får ge blod
    Difteri Infanrix,
    diTeBooster
    Nästa dag
    Hemofilus influenza Act-HIB,
    Synflorix
    Nästa dag
    Kikhosta Triaxis,
    Infanrix
    Nästa dag
    Kolera Dukoral Nästa dag
    Meningokockinfektioner Menveo,
    NeisVac-C
    Nästa dag
    Pneumokockinfektioner Pneumovax,
    Prevenar,
    Sybflorix
    Nästa dag
    Stelkramp Infanrix,
    diTeBooster
    Nästa dag
    Tuberkulos BCG-vaccin 4 veckor efter vaccinatonen
    Tyfoid Vivotif (peroral) 4 veckor efter vaccinationen
    Tyfoid Typherix,
    Typhim Vi
    Nästa dag

     

    Vaccin mot
    virusinfektioner
    Läkemedel Du får ge blod
    Fästingencefalit (TBE) och japansk encefalit Encepur,
    FSME-IMMUN,
    IX-IARO
    Nästa dag
    Influensa CELVAPAN,
    PANDEMIC INFLUENZA VACCINE H5N1 BAXTER resp. GSK Biologicals,
    Begrivac,
    Fluarix,
    Fluvirin,
    Influvac,
    Vaccin mot influensa,
    Vaxigrip,
    Pandemrix
    Nästa dag
    Gula febern Stamaril 4 veckor efter vaccinationen
    Hepatit A Avaxim,
    Epaxal,
    Havrix
    Nästa dag
    Hepatit B, A+B Engerix-B,
    Fendrix,
    HBVAX-PRO,
    Twinrix,
    Ambirix
    2 veckor efter vaccinationen. Om du blivit vaccinerad på grund av exponering för hepatit: 6 månader.
    Papillomavirus Gardasil,
    Cervarix
    Nästa dag
    Polio Imovax,
    VeroPol
    Nästa dag
    Rabies Rabies-Imovax Nästa dag. Om du blivit vaccinerad på grund av misstänkt rabiessmitta: 1 års uppehåll.
    Röda hund (rubella) Se Kombinationsvacciner nedan 4 veckor efter vaccinationen
    Vattkoppor Varilrix, Varivax, Zostavax 4 veckor efter vaccinationen

     

    Kombinationsvacciner mot Läkemedel Du får ge blod
    Difteri, kikhosta, stelkramp Infanrix,
    Boostrix
    Nästa dag
    Difteri, kikhosta, polio och stelkramp Boostrix Polio,
    Infanrix Polio,
    Tetravac
    Nästa dag
    Difteri, hemofilus influenza B, kikhosta, polio, stelkramp Infanrix-Polio+HIB Nästa dag
    Difteri, hemofilus influenza B, kikhosta, polio stelkramp och hepatit B Infanrix hexa 2 veckor efter vaccinationen. Om du blivit vaccinerad på grund av exponering för hepatit: 6 månader
    Mässling, påssjuka och röda hund M-M-RVAXPRO,
    Priorix
    4 veckor efter vaccinationen

    Kategori: VaccinationTaggar: vaccination
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Vad är en giltig id-handling?

    För att få ge blod måste du kunna visa någon av följande identitetshandlingar:

    • SIS-märkt identitetskort
    • svenskt nationellt identitetskort enligt förordningen (2005:661) om nationellt identitetskort
    • svenskt körkort
    • svenskt pass med vinröd pärm, ett så kallat EU-pass
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Jag har tagit Norlevo (akut p-piller). Hindrar det mig från att ge blod?

    Du kan ge blod redan dagen efter intag av "akut p-piller", förutsatt att du inte har några besvär.

    Kategori: För kvinnorTaggar: läkemedel
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Är p-piller ett hinder för att få lämna blod?

    Nej, varken p-piller eller p-stav är ett hinder för blodgivning.

    Kategori: För kvinnorTaggar: läkemedel
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Får jag ge blod om jag äter mediciner?

    Många läkemedel är i sig inget hinder för att ge blod, men sjukdomen eller besvären som gör att du använder medicinen kan innebära att du inte får ge blod. Din blodcentral måste därför göra en individuell bedömning om det är lämpligt att du ger blod.

    Ofta kan du ge blod efter att du slutat med medicinen. Tiden du måste vänta (karenstiden) varierar från 1 dygn upp till flera år.

    Det finns endast ett fåtal läkemedel som oberoende av varför du äter dem, gör att du inte får ge blod. Det gäller till exempel:

    • Läkemedel som kan ge fosterskador (exempelvis Propecia eller Proscar; karenstid 4 veckor efter avslutad behandling)

    I tabellen nedan kan du läsa om några vanliga sjukdomar och behandlingar som ger karens när du äter mediciner.

    Medicinering Du får ge blod
    Högt blodtryck Om du har haft stabilt blodtryck och haft samma medicin och dos i minst 4 veckor får du ge blod.
    Astma och allergi Du kan ge blod när du tar mediciner om du inte har några besvär eller endast har lätta besvär. Om du har svåra astmaattacker och behandlas med kortisontablettter får du inte ge blod.
    Antibiotika och penicillin Vid en antibiotikakur gäller i allmänhet att du måste vänta 2 veckor med att ge blod efter att behandlingen har avslutats. Det gäller även vid penicillinbehandling.
    Depression Det finns inget generellt förbud om du medicinerar mot depression. Din blodcentral bestämmer om du får ge blod.
    Smärtstillande De flesta läkemedel mot smärta är inget hinder för att ge blod. Din blodcentral bestämmer dock om du får ge blod.

     

    Karenstid för vaccinatoner hittar du under Vaccination.

    Kategori: LäkemedelTaggar: läkemedel
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Jag har glömt att ta mina järntabletter flera dagar i sträck efter blodgivningen. Kommer mitt blod att vara i sämre skick nu?

    De järntabletter du erbjuds efter varje blodgivning är tänkta som en ersättning för den järnmängd du förlorat i samband med blodgivningen. En man anses dock klara av 2 (högst 3) och en kvinna 1 (högst 2) blodgivningar per år utan att äta järntabletter. Att glömma bort att ta tabletterna några dagar spelar alltså ingen roll.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Hur lång tid tar det för kroppen att bilda 4,5 dl blod igen efter att man lämnat blod?

    Det tar minst 3-4 veckor innan antalet röda blodkroppar återbildats. Det är dessa som tar längst tid att återbilda.

    Kategori: Efter blodgivningenTaggar: blodgivning
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Varför bjuder blodcentralen på smörgås och dryck efter varje tappning?

    Det är viktigt att ta det lugnt en stund efteråt samtidigt som personalen har koll på att du mår bra.

    Kategori: Efter blodgivningenTaggar: blodgivning
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Jag löptränar cirka 5 gånger per vecka. Hur påverkar blodgivning konditionen?

    Först efter 3-4 veckor når Hb-koncentrationen samma nivå som före givningen (även vid välfylld järndepå), vid latent järnbrist tar det längre tid. Om man vill prestera maximalt i en konditionskrävande aktivitet bör man alltså inte ge blod de föregående 3-4 veckorna.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Varför ska man inte träna före samma dag som man ger blod? Gäller det både styrke- och konditionsträning?

    För att minska risken för blodtrycksfall och svimning i samband med och efter blodgivning, bör man innan dess vara utvilad, inte ha fastat och gärna ha druckit. Intensiv träning kan leda till vätskebrist och därmed ökad risk för svimning. Därför bör du undvika sådan träning i samband med blodgivning.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Jag är vegan och vill jättegärna bli blodgivare. Utgör min kost något problem?

    Om du har tillräckligt bra blodvärde och kan hålla det, är din kost inget hinder för blodgivning. Veganer kan löpa ökad risk att utveckla järnbrist efter blodgivning på grund av dåligt järninnehåll i kosten. Det är då extra viktigt att äta de järntabletter man erbjuds i samband med blodgivning.

    Kategori: Allmänt kring blodgivningTaggar: kost
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Kan det vara hälsobefrämjande att ge blod?

    Man kan inte säkert påstå eller bevisa att blodgivning är generellt hälsobefrämjande, eftersom blodgivare utgörs av en från början utvald grupp av i grunden friska individer.

    En undersökning bland svenska blodgivare har dock visat att den övervägande erfarenheten efter att ha givit blod var positiv. Denna tillfredsställelse handlar nog mera om att man mår bättre av att veta att man hjälper sjuka medmänniskor.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • När man lämnat blod och det visar sig att man är smittad, hur länge får man vänta innan man får veta det?

    Blodcentralen kontaktar dig så fort som möjligt, oftast inom ett par veckor. Det kan dock ta lite längre tid om provet måste skickas vidare till ett annat laboratorium för att testas ännu en gång.

    Om du misstänker att du är smittad är det viktigt att du inte ger blod. Då ska du i första hand kontakta din vårdcentral eller annan vårdinrättning för rådgivning och eventuell provtagning. Har du frågor kring blodgivning är du alltid välkommen att kontakta din blodcentral.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Får man pengar när man ger blod?

    Det finns olika lokala rutiner, men i allmänhet får man inga pengar. Oftast får blodgivaren en gåva eller ett presentkort.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Jag har ett par vänner som är från diverse olika länder och som vill lämna blod. Kan man lämna blod utan att ha svenskt personnummer?

    Man måste ha svenskt personnummer, giltig fotolegitimation samt förstå och tala svenska för att bli blodgivare.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Är det möjligt att fortsätta att lämna blod i Sverige om man är bosatt i ett annat EU-land?

    Om du är registrerad som blodgivare i Sverige är det bara att fortsätta som vanligt. Ibland kan det dock finnas tillfälliga karenser efter vistelse i europeiska länder.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Kan man välja att bara ge blod en enda gång? Eller är det så att om man har gett blod en gång är man bunden för alltid?

    Du skriver inte på något avtal eller liknande om att du måste ge blod ett visst antal gånger, men vi hoppas naturligtvis att du vill bli en regelbunden blodgivare. Blodgivning är helt frivillig, och man kan när som helst sluta att ge blod utan att behöva förklara varför.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Jag är 16 år och vill gärna ge blod. Varför måste man vara över 18 år för att kunna ge blod?

    Blodgivning ska vara ett eget beslut. Därför måste du vänta tills du är myndig. Är man lite yngre finns det också en medicinsk aspekt. Kroppen kanske inte är fullvuxen. Blodgivaren får tappas på högst 13 procent av sitt blod (tappningen är standardiserad till 4,5 dl).

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Jag skulle gärna vilja bli blodgivare men jag gillar inte sprutor. Hur känns det att ge blod?

    Det är ovanligt att känna obehag vid blodgivning. Många blodgivare tycker att det inte känns värre än att ta ett blodprov. Nålen sätts in i armvecket, ett ställe som inte är lika känsligt som till exempel en fingertopp.

    Om du provar, men upplever att du inte klarar det, kan du när som helst avbryta ditt besök utan att förklara varför.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Vid vilken ålder upphör blodgivning?

    Du kan ge blod åtminstone tills du fyllt 65 år. Det finns lite olika lokala rutiner, men många blodcentraler tillåter givning till cirka 70 år. Ibland har man ingen övre gräns. Från 65 år är det dock kompletterande frågor och kanske får du inte ge blod lika ofta som tidigare.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Kostar det mig något att ge blod?

    Det kostar inget att ge blod. De flesta blodcentraler brukar ge en liten gåva eller en presentcheck (det finns olika lokala rutiner).

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Kan jag fritt växla mellan tappställen inom ett län, hela Sverige eller Norden?

    I allmänhet kan du byta inom ett län och fortsätta ge blod utan att först behöva ta prover som om du vore en ny blodgivare. Samma gäller även mellan vissa län, där man även vid tillfälligt besök kan ge blod (vi kallar det gästblodgivning). De här möjligheterna byggs ut efterhand. Du kan inte växla mellan olika länder i Norden.

    Du kan anmäla byte av blodcentral på Geblod.nu.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Om jag vill ge blod i blodbussen, ska jag då vara skriven som blodgivare på någon speciell blodcentral?

    Du blir registrerad på den blodbusshållplats där du vill ge blod.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Kan jag göra första besöket för att ta prover på en blodbuss?

    Ja, blodbussen fungerar precis som en fast lokal där man ger blod.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Hur länge tar det innan man får veta om man får ge blod?

    Du får inget besked om dina testresultat är godkända. Kallelsen till blodgivning är en bekräftelse på att allt är bra. Du blir troligen kallad efter 4-6 veckor. Har du varit på en blodbuss kan det ta flera månader (nästa gång blodbussen kommer).

    Kategori: Allmänt kring blodgivningTaggar: test
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Hur lång tid tar det att ge blod?

    En blodgivning tar högst 10 minuter. Räkna med en halvtimme inklusive fika som du blir bjuden på. Vid första besöket är det endast provtagning och intervju.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Hur anmäler jag mig som blodgivare?

    Du kan anmäla dig här på Geblod.nu eller kontakta blodcentralen direkt.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Vilket blodvärde måste jag ha?

    Om du är kvinna måste ditt blodvärde (Hb) vara minst 125 g/L. För män gäller 135 g/L. Ditt blodvärde kontrolleras vid varje blodgivning.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Varför ska jag ge blod?

    Blod kan inte tillverkas på konstgjord väg. Därför är din insats livsviktig för många människor. Det kan till exempel gälla vid förlossningar, olyckor, operationer eller cancerbehandlingar.

    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Hur mycket blod lämnar jag varje gång?

    4,5 dl. Det är mindre än en tiondel av din blodvolym.

    Taggar: blodgivning
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Tar ni några prover på mitt blod?

    Ja. Vi kontrollerar alltid ditt blod, dels för din egen skull och dels för att ditt blod inte ska kunna skada mottagaren.

    Vi tar prov vid varje blodgivning för att upptäcka gulsotsvirus (typ B eller C), syfilis och HIV. Vi kontrollerar även ditt blodvärde (Hb). Blod från nya blodgivare testas även för HTLV I + II, virus som är sällsynta i Sverige men förekommer i andra länder.

    Taggar: test
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Blir jag trött av att ge blod?

    De flesta känner ingen skillnad. Nytt blod bildas ständigt. Efter cirka en månad finns normalt antal röda blodkroppar i cirkulation igen. Vita blodkroppar och blodplättar har återbildats inom ett dygn.

    Taggar: blodgivning
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Hur ofta får jag ge blod?

    Om du är kvinna kan du lämna blod högst tre gånger per år och som man fyra gånger.

    Taggar: blodgivning
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Kan jag idrotta direkt efter blodgivningen?

    Träna och motionera lätt går bra. Men om du tävlar bör du tänka på att din maximala förmåga är nedsatt veckan efter blodgivningen.

    Taggar: blodgivning
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Hur lång tid tar det att ge blod?

    Högst tio minuter. Sedan vill vi förstås bjuda på fika, så räkna med en halvtimme.

    Taggar: blodgivning
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Blir jag blodfattig av att ge blod?

    Nej, en frisk människa ger av sitt överskott. Kontroll av blodvärdet görs vid varje blodgivning.

    Taggar: blodgivning
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Varför måste jag fylla i en hälsodeklaration varje gång?

    Vi vill att du verkligen tar ställning till att du anser dig vara frisk innan du ger blod.

    Eftersom vi endast testar för ett fåtal virussjukdomar är det viktigt att du svarar sanningsenligt på frågorna i hälsodeklarationen.

    Taggar: blodgivning
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Finns det några skäl till att jag inte ska lämna blod?

    Om du är frisk finns inga skäl. Men om du till exempel lever på ett sådant sätt att du utsätter dig för för blodsmitta ska du avstå. Om du varit utomlands måste du ibland också avstå för en kortare eller längre tid. Vissa läkemedel är olämpliga vid blodgivning.

     

    Taggar: utlandet
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
  • Varför bjuder ni på järntabletter?

    Därför att du förlorar lite järn med blodet du ger. Och eftersom kroppen bara tar upp 1/10 av det järn du äter så får du extra järn av oss. Vi vill dig väl.

    Taggar: järntabletter
    UPP Fick du svar på din fråga? Ja | Nej
Back To Top